Skyllbergs damer vann premiären

 


Skyllbergs damlag i trean öppnade serien med en hemmaseger mot Sköllersta. Det blev vinst med 1-0 efter mål av Emma Skålberg, fint framspelad av Ida Sjöholm. Målet kom strax före halvtidsvilan.

Det var en jämn match som svängde. Hemmalaget hade lite mer tyngd framåt och det avgjorde. Det tog lång tid innan de båda målvakterna sattes på prov. Det var mest kamp mellan de båda straffområdena. Något skönspel är svårt att begära så här i seriestarten. Nu väntar ytterligare två hemmamatcher för Skyllberg. Det måste kännas lugnt och tryggt för spelare och tränare. Hemmaplan är viktig inte minst i början av seriespelet.

Det mest dramatiska vid den här matchen hände faktiskt utanför planen vid parkeringen. Under första halvlek gjordes inbrott i en bil. Någon slog sönder en sidoruta på en bil för att stjäla värdesaker. Har inga uppgifter om vad som stals. Nästa hemmamatch blir söndagen den 8 maj mot Nora.

IFK öser in mål i femman

IFK:s Daniel Nilsson i luften mot Frövi
Bild :Ann-Sofie Fahlström

IFK Askersunds fotbollslag fortsätter att ösa in mål i femman. I hemmapremiären mot Frövi blev det vinst med 7-1 efter 5-0 i halvtid. IFK har nu gjort 19 mål på två matcher. Inte undra på att tränaren Conny Eriksson såg nöjd ut i regnet under sin nerdragna luva.

IFK var helt överlägsna. Frövi hade inte ett skott på mål i första halvlek. IFK ser mycket starka ut i år och har många bra spelare att välja på. Mot Frövi rullade hemmalaget boll från målvakt till anfall precis som fotboll ska spelas. Alla fick vara med. Anfallsparet Borg och Hailee, ger också extra krydda åt det hela. Den senare fick också priset som bäste hemmaspelare, men det fanns många om budet. Säkert var det inget lätt jobb för juryn. Hailee gjorde 3 mål och Borg 2 mål den här blöta kvällen. Anton Degerfeldt gjort ett mål och så blev det ett självmål från gästerna. Målskytt för Frövi blev Patrik Eriksson.

Ett beröm också till speakern Danny Stafström som gjorde allt för att höja stämningen i kylan.

 

Kersti Beck-Larsson inbjuden till Kulturdepartementet

 

Pressmeddelande från Askersunds kommun

2016-04-25

Askersunds integrationsstrateg till Kulturdepartementet

Ska berätta om kommunens samverkan med civilsamhället

Kersti Beck-Larsson
Bild:Lars-Ivar Jansson (från tidningen Bo i Askersund)

På onsdag den 27 april är Askersunds kommuns integrationsstrateg Kersti Beck-Larsson inbjuden till Kulturdepartementet. Där ska hon berätta om Askersunds kommuns samverkan med civilsamhällets organisationer i arbetet med asylsökande och nyanlända.

Onsdagen den 27 april arrangerar Kulturdepartementet ett möte med organisationer i civila samhället som arbetar med flyktingfrågor på temat samverkan med kommuner. Bland annat medverkar kultur- och demokratiminister Alice Bah-Kuhnke på mötet, där Askersund som enda kommun i landet bjudits in för att berätta om arbetet som bedrivs i kommunen för att samverka med civilsamhället när det gäller asylsökande och nyanlända.

– Det här är jätteroligt och framförallt ett stort erkännande för alla frivilligarbetare som gör så mycket bra saker i vår kommun, säger integrationsstrategen Kersti Beck-Larsson, som representerar Askersunds kommun på mötet.

På mötet kommer hon bland annat berätta om det nystartade Fika-projektet, där två studieförbund fått bidrag av kommunen för att samordna den ideella sektorns arbete med att underlätta för de nyanlända i Askersunds kommun.

Mötet på Kulturdepartementet arrangeras av enheten för demokrati och det civila samhället.

Min tidningskrönika 24 april

 

Ibland kan vänliga tankar och behjärtansvärda satsningar missuppfattas totalt. Som journalist fick jag uppleva det flera gånger. Människor som jobbat och slitit för goda saker fick bara skit både i insändare och privat. Helt orättvist. I dag finns mycket av sådant på Facebook. Nättroll. Det är bra att många deltar i debatten, men det får vara lite hyfs över det hela. Ibland ser jag att det spårat ur helt och det är svårt att försvara sig emot. Tråkigt kan jag tycka.

Bara ett exempel på missvisat kritik. Vid ett tillfälle som journalist skulle församlingen i Askersund göra något extra i servicehuset Linden för att få in mycket pengar till Lutherhjälpen. Kan säga på en gång att satsningen lyckades mycket bra. Det kom in över 7 000 kronor. Arrangörerna tog kontakt med mej för ett reportage med några bilder. Och jag ställde upp. Stämningen var mycket god med fika, sång och som avslutning cancan där dansarna hade satt fast en skylt med Lutherhjälpen i baken. Skylten syntes i slutet på den riviga dansen i några sekunder. Och jag tog bilder. Minns att ett gäng äldre män vid fikabordet tyckte det var mycket trevligt. De önskade att det skulle ordnas mera cancan på servicehuset. Kanske en gång i veckan. Alla vara nöjd med insamlingen och själv fick jag en blomma av arrangörerna för ett trevligt reportage.

Ett gäng som trivdes med uppträdandet på servicehuset Linden

Min egen tidning slog inte upp reportaget särskilt stort, men det hela väckte ändå ett mycket stort intresse i kvällspressen. Tidningarna jagade bilderna . Cancan med Lutherhjälpsskylten slogs upp på en helsida. Aftonposten i Norge ringde och beställde bilder. Och så där höll det på. Varken jag eller arrangörerna tyckte det var så märkvärdigt med lite cancan i ett behjärtansvärt syfte.

Efter några dagar börjar insändare dugg tätt. Det var fult och fel med cancan i samband med en insamling till Lutherhjälpen tyckte en rad moralister i insändarspalterna. Att det kom in 7 000 kronor brydde sig ingen om. Jag tyckte synd om dansarna som hade lagt ner ett stort jobb på att få det trevligt. Till slut fick tidningen sätta streck i insändardebatten

Brukar själv lägga ut lite bilder på en Facebooksida som handlar om Askersund. En sida med bara vänliga människor. Tycker jag. För en tid sedan fick jag ett unikt gammalt fotoalbum från i början av 1900-talet i min hand. Ägare till albumet hade varit telegrafkommissarie Hanna Ljungqvist. En känd kvinna i Askersund. Askersundsbilderna från albumet som jag lagt ut har folk gillat. Så heter det på Faceboookspråk. Gilla.

——————————–

Tre bra saker.

Gröna fingrar. Räknar med potatis till midsommar. Har satt sex potatisar i två hinkar som redan börjat komma upp. Går det bra får jag ihop till ett riktigt kok. Kanske 12 potatisar.

Krönika. Bra med klarläggande. Läsare som har helgprenumeration har varit på mej varför krönikan skiftar dagar. Ansvariga varierar placeringen söndag eller måndag på grund av utrymmesskäl. Kan inte påverka det.

Utegym. Askersundarna har fått ett utegym vid Solberga IP. Det är bara att köra igång.

Bassängen vid Hargebaden

I juni 1989 invigdes nya Hargebaden under pompa och stått. Allmänheten skulle få bada gratis i den uppvärmda bassängen hela dagen. Oron från kommunen var stor att ingen skulle bada i den omdiskuterade bassängen. Skulle folk i protest och fortsätta bada i Vätterns klara kalla vatten? Folk som badade i bassängen kanske skulle bli mobbade?

Inte nog med oron för att den tempererade bassängen skulle stå tom. Politikerna i kultur-och fritidsnämnden och tekniska nämnden hade kommit riktigt på kant med varandra. Det ledde till att invigningen bojkottades av fritidsfolket. Anledningen till bojkotten var att tekniska nämnden hade gjort upp invigningsprogrammet utan att fråga fritidsfolket som skulle ansvar för anläggningen.

Tidningsreportage 1989

Petra Gustavsson var föreståndare vid nya Hargebaden 1989. Hon är tillbaka inom kommunens tursitnäring.

Satsningen på upprustningen av Hargebaden i mitten på 80-talet blev en het politisk fråga. Det handlade inte så mycket om upprustningen av området utan om den tempererade bassängen. Kommunen fick en del pengar från länets T-stiftelse till satsningen, men kommunen fick stå för större delen själva. Motståndarna tyckte det var helt onödigt med en tempererad bassäng för dyra pengar när Vätterns klara vatten fanns strax intill. En del menade att pengarna istället skulle gå till en simhall i centralorten.

Trots protesterna före invigningen 1989 var det ändå ganska många som passade på att ta ett gratisbad. Under ett antal år drevs anläggningen av kommunen, men sedan har det övergått till privat drift. I dag har proteststormen lagt sig. Tror till och med att några av de som protesterade har tagit ett dopp i bassängen som nu utnyttjas flitigt av barnfamiljer. Det finns rutschkana och allt. Och glass i kiosken intill. De som driver verksamheter i Harge är förmodligen mycket nöjda med bassängen. Det brukar ta lite tid innan temperaturen Vätterns vatten är badvänligt. Och då är bassängen ett alternativ även om den blev dyr. Varma sommardagar är Närkes Rivera, som Hargebaden kallas, fullbelagd. Det finns nästan inte en parkering att uppbringa. Det gäller att vara tidigt på plats vid sandstränderna. Just bristen på parkeringar har alltid varit ett stort problem. För att råda bot på det har det gått bussturer från Askersund.

När debatten var som hetast fick jag dagliga besök av uppretade personer på redaktionen. Jo, det kom också några som var för bassängbygget. Ett minne som bitit sig fast är ett besök av ett äldre uppretat par. Kvinna talade nästan oavbrutet i en kvart om hur dåligt hon tyckte satsningen på Harge var. Efter en kvart skulle mannen komplettera kritiken. Men det gick inte. ”Nu lugnar du ner dej” var kvinnans kommentar.

Ny bok om nationalskalden Heidenstam ute

Håkan Jaldungs bok ”Heidenstam, Olshammar och Aspa bruk” har kommit  ut i dagarna. Boken består av tre  uppsatser. En uppsats  handlar om Heidenstam och en seglingsolycka  som inträffade 1888. Verner von Heidenstam  och hans kusin Carl Albert Robson, skulle segla från Olshammar till Aspa. Under seglingen kantrade båten och sjönk utanför Storsundet. Heidenstam kunde räddas men kusinen drunknade. Hans kropp påträffades en månad efter olyckan.

Uppsatsen om olyckan liknar en spännande deckare. Jaldung har gjort ett enormt stort arbete med efterforskning om olyckan. Han har läst skrifter, suttit och forskat på olika arkiv, samt läst polisförhören efter olyckan. Sedan har han dragit slutsatser av det.  Efter olyckan gick det rykten att nationalskalden tagit hand om alla räddningsutrustning och lämnat sin kusin i sticket. Men enligt Jaldung var det inte alls så. Ryktena om seglingsolyckan har varit många. Bland annat att kusinerna inte skulle ha varit helt nyktra vid sin seglats. Jaldung har i sin uppsats skrivit om alla rykten.
Jaldung Heidenstam 2016-04-07 17.34 (2)

 

Jaldung Heidenstam 2016-04-07 17.34 (1)

 

Jaldung Heidenstam 2016-04-07 17.34 (3)

 

——————————————————————

Nedan en tidigare blogg  om Jaldungs skrivjobb:

En ny bok om nationalskalden Verner von Heidenstam kommer ut inom kort. Namnet är ”Heidenstam Olshammar och Aspa bruk”. Författare är Håkan Jaldung som tidigare gett ut både böcker och skrifter om sin hembygd Olshammar.

”Heidenstam, Olshammar och Aspa bruk” kommer att finnas tillgänglig inom kort, preliminärt under vecka 12. Det är en lokalhistorisk bok. Den är inte litteraturhistorisk eller personhistorisk. Boken är heller inte en förmedlare av allmän Heidenstamiana. Man kan säga att boken innehåller resultatet av speciellt avgränsade och unika, lokalhistoriska undersökningar kring Heidenstam, Olshammar och Aspa bruk. Arbetet påbörjades för mer än 10 år sedan.

-Den första uppsatsen i boken rör Heidenstams anknytning till Olshammar och Aspa bruk. Det är en kort sammanfattning av en undersökning som jag hållit på med under många år och som så småningom kanske kommer att tryckas i sin helhet, berättar Håkan Jaldung.

Heidenstams seglingsolycka har uppmärksammats av många författare. I uppsatsen ”Heidenstam och seglingsolyckan 1.8.1888” presenteras initierad och värderad information som inte tidigare är känd.

-Under 2016 kommer jag att tillsammans med marin expertis att göra ett allvarligt försök att lokalisera segelbåten på Vätterns botten varför Heidenstam och seglingsolyckan framöver, ånyo, säkert kommer att få en viss massmedial uppmärksamhet. Det är mer än hundra år sedan som massmedia intresserade sig för den. Ett försök kommer också att göras att initiera ett myndighetsbeslut om en bärgning av segelbåten, om segelbåten kan lokaliseras, vilket det finns goda möjligheter att göra med modern teknik. Efter en bärgning finns viss möjlighet att ytterligare klarlägga olycksorsaken, hoppas Jaldung

I uppsatsen om ”Heidenstam, Strindberg och bruksarkivet i Aspa” undersöks vilka av Strindbergs manuskript som Heidenstam förvarade en tid i Aspa bruksarkiv inom Aspa bruksområde. Heidenstams och Kate Bangs lämnade uppgifter om manuskripten är inte helt relevanta och kompletteras därför. Den dåvarande förvaringen av arkivalier i Aspa klarläggs i uppsatsen som innehåller spännande uppgifter om manuskripten och kanske något oväntade slutsatser om förvaringslokalen.

Håkan Jaldung

Vad är då syftet med uppsatserna i boken?

– Det huvudsakliga syftet med uppsatserna är att dokumentera, sammanställa och värdera tillgänglig lokal information, som lämnats till mig muntligt, eller finns tillgänglig i lokala, regionala och centrala arkiv eller i andra skriftliga källor och som rör Heidenstam, Olshammar och Aspa bruk. Ett annat syfte med uppsatserna, i all anspråkslöshet, är att befrämja det lokala intresset för Heidenstam och hans tid.

Boken trycks i en liten upplaga, 100 exemplar, och innehåller en kortare introduktion samt tre uppsatser. Den omfattar 171 sidor.

Min tidningskrönika 11 april

Fotbollssäsongen har rullat igång på allvar och det är svårt att missa sådana ”stora” händelser i en krönika. Som gammal sportjournalist och aktiv i sporten blir det en självklarhet. De som tycker det är tramsigt att springa runt och jaga en fotboll får ha överseende. Jo, jag har träffat någon sådan person.

Förr var de flesta fotbollsplaner på våren rena eländet. Många var ju bottenlösa, men matcherna skulle spelas. Gamla IP i Askersund spolades vintertid och det satte sina spår hela vårsäsongen. Det var alltid order till lagkaptenen att välja rätt sida i första halvlek för att vi sedan få en bekvämare resa i andra. Minns inte riktigt hur det var. Men jag har för mej att det var bäst att börja anfalla i lervällingen. Det var någon trädgårdskunnig mittfältare i laget som konstaterade att det saknades vanligt gräs på halva planen under våren. Vår gräsrotsspelare menade att det istället handlade om vattenväxter. I dag är det konstgräsplaner som gäller. Lagen från Askersund får åka till Hallsberg och hyra in på deras plan. Vem vet, om några år kanske det finns en i Askersunds kommun också.

Många fotbollsplaner i bygderna är borta. En del planer finns kvar men då finns inte fotbollslaget kvar. I min klubb, IFK, hade man mycket svårt i starten när det gällde fotboll. Något år efter föreningens bildande diskuterades frågan om inköp av en fotboll. Frågan bordlades, för att sedan avslås. Det här var i början på 1900-talet.

Som spelare har jag en del udda minnen från olika platser. Varje klubb hade en några ivriga supporters som förklarade läget, både för det egna laget och för oss som kom från Askersund. På Skyllbergsvallen mötte vi ofta ”Bertil i Dovra” på väg ut från förlustmatcher då han förklarade ”att det var rätt åt oss askersundare”. Trots knepiga planer fanns det ändå en viss charm över det hela. En kall dusch bakom omklädningsrummet vid Aspavallen var uppiggande inför helgens aktiviteter. Eller en Loranga från Mörtsjöns bryggeri i pausen uppe i Närkesberg. Det smakade bra. Ofta spelades matcherna klockan 13.15 söndagar. Att komma upp till Mariedamm en stekhet söndagseftermiddag i IFK:s vindtäta tröjor tillhörde dock inte den charmigaste avdelningen. Bara uppvärmningen tog hårt på krafterna. Strax intill planen fanns järnvägsspåren. Det hände ibland att vi från Askersund uppmanades att kolla extra noga på tåget under matcherna . Det skulle vara berikande för oss eftersom det saknades sådana färdmedel i centralorten. Tala om psykningar.

11 april 2016

Tre bra saker.

Stella Nova. Gruppen består av sju teaterintresserade flickor i kommunen. De har arbetet fram pjäsen ”Stella” som har visats i Askersunds FH. Pjäsen handlar om det allvarliga ämnet mobbning.

Norra Vätterns konstrunda. Arbetet med rundan 29 april-1 maj är full gång. Arrangörer är Norra Vätterns Bild och Formkonstnärer.

Kulturmöte i naturen. Nya i Askersund har chansen att praktisera svenska och lära sig mer om naturen vid naturreservatet Prinskullen kommande helg. Värd är Hopajola.

Borgmästareholmen

e

4

Borgmästareholmen är en plats som diskuterats flitigt genom åren. Under mycket lång tid handlade diskussionerna om att bygga en bro ut till holmen. Det skulle göra platsen mera attraktiv och lättillgänglig. Askersunds skulle få ett verkligt sommarparadis. En bro byggdes också. Serveringen skulle locka turister och askersundare. Två idrottsföreningar byggde en fin dansbana med tak. Ett stort arbete med ideella krafter. En lekplats anlades, samt ett bra bad. Borgmästareholmen fick namnet ”Barnens egen Ö”. Det var bäddat för stor succé.

Planer och verklighet är som bekant två skilda saker. Borgmästareholmen är ett lysande exempel på det. Det har gjorts många försök till att göra platsen mera populär, men resultatet har ofta uteblivit. Det har inte blivit någon publikinvasion ut till ön. I dag är det badet som lockar många till den gamla fina holmen. Mer än så är det nog inte och man kanske skulle nöja sig med det, för att sedan rusta och snygga upp det som redan finns. Serveringen är nästan helt väderberoende. Vid dåligt väder är det inte många som tar sig över bron. Med sådana förutsättningar blir det tufft att driva en servering där ute. Det har många fått erfara.

Bengt Svärd

I slutet av förra året lämnade centerpartisten och ledamoten i kultur-och tekniknämnden Bengt Svärd in förslag på förbättringar för att öka intresset till Borgmästareholmen. Han menade i sin skrivelse att holmen borde få en mera framträdande roll i stadens natur. Förslagen var bland annat att ta bort den hårt slitna grinden ut till holmen. Svärd önskade också att stigarna skulle förstärkas och att det skulle placeras ut jordfasta bänkar där utsikten är som bäst. Vidare önskade Svärd att de avverkade trädstammarna skulle tas bort, alternativt dra nytta av stubbarna med skulpturtävling. Snygga till och komplettera eldningsplasterna. Ta bort lekredskap som inte fungerar och avverka träd som skuggar badplasten. Komplettera växtmaterialet i de olika naturtyperna och förse det hela med information och namnetiketter. Slutligen ville Svärd i sin skrivelse låta föreningarna fritt under ansvar få disponera dansbanan för dans och andra aktiviteter under sommaren. Allt behöver inte göras på en gång utan efter en långtidsplan är Svärds uppmaning.

Grinden ska plockas bort.

För en del år sedan gjordes en naturinventering på Borgmästareholmen av Helena Hasselqvist vid högskolan i Kalmar. Den verkar ha fallit i glömska, trots att hon gjorde ett ganska omfattande arbete.

 

Kultur –och tekniknämnden har diskuterat frågan om Borgmästareholmens framtid. Det finns något som heter Strandrådsgruppen som jobbar med frågan. Har aldrig hört tals om gruppen, men den finns. Det finns förslag på att flytta delar av lekplatsen ute på holmen in till Strandparken. Vidare finns det planer på att förbättra vegetationen. Vägarna som Svärd föreslog verkade svårt att göra något åt just nu eftersom det inte fanns någon pråm att forsla sand med. Tidigare forslade man över sand vintertid på isen. Grinden till holmen ska också plockas bort under våren. Vi får se vad som händer med Skarpskyttekårens och IFK:s övningsområde.

Badplatsen på holmen har blivit mycket uppskattad.

Det var borgmästare Anders Wilhelm Knöös som började röja och snygga upp ute på holmen. Han bodde i Borgmästarehuset vid Stora Bergsgatan-Stöökagatan och var borgmästare åren 1834 -1870. Innan han fick ta hand om holmen som sommarnöje, var namnet Hästholmen. Vad det namnet kom ifrån känner jag inte till. Ön var vid den här tiden helt kal.

Knöös såg till att det blev ett litet utvärdshus på holmen. Det var ju askersundarnas enda möjlighet till uteliv om sommaren. Det finns massor av gamla bilder med fullastade båtar av folk som skull ut till holmen och njuta. 1862 infördes hundskatt där pengarna första tiden var öronmärkta till holmens försköning.

Den 12 maj, Charlottadagen, var en stor dag för borgmästarens familj. Borgmästarens fru hette Charlotta och det skulle firas. Familjen rodde ut till holmen för att dricka kaffe med punsch. Festen fortsatte sedan hemma på gården där huvudmålet var plättar. Borgmästaren älskade plättar.

Askersunds skarpskyttekår hade sina övningar ute på holmen från mitten av 1800-talet . Stenarna som kårens medlemmar sköt mot finns kvar ute på udden och rättades till för ett antal år sedan med pengar från länsstyrelsen. På den här tiden var försvarsmakten i ett mycket dåligt skick. Skarpskyttekårer och Lantvärn bildades lite var stans i Sverige. Vid starten hade föreningen 180 medlemmar. När föreningen upphörde i slutet av 1800-talet var medlemsantalet bara lite över 50 skyttar.

                      Skarpskyttekåren hade sina övningar på Borgmästareholmen

Restaurangrörelsen på holmen drevs av en snickare Carlsson och hans fru. Rörelsen gick allt sämre och till slut blev det konkurs. Snickare Carlsson gick under smeknamnet ”Kärleken”, beroende för sitt stora kvinnointresse. Men han var en skicklig möbelsnickare och hans alster har funnits i förmögna hem och herrgårdar.1878 annonserades byggnaderna på holmen ut och efter en tid gick Askersund stad in som köpare. Kommunen är fortfarande ägare till borgmästare Knöös sommarnöje.


Amatörtävling på holmen. Här är det Nisse Lundstedt som gör allt för att vinna. Tyvärr nådde han inte ända fram.IFK hade sin första idrottsplats på holmen.

IFK Askersund-som bildades 1904- hade sin första idrottsplats ute på holmen. Sanden till hoppgropar hämtades med båtar av medlemmar vid Husabergsudde. Det fanns många tidningsnotiser om båtar som var när att sjunka av tunga laster. 1908 lämnade IFK holmen för en ny tävlingsplats i närheten av Väderkvarnsbacken.

IFK höll stora sommarfester på holmen fram till 70-talet. Folk fraktades ut med vedskutor. Föreningen drev nästa hela sin verksamhet med inkomster just från ”holmefesterna”. Det var en fest som alla skulle till. Bilköerna in till stan på lördagskvällen var långa. En del kallade ”holmefesten” för en fyllefest. Det gick rykten om att det fanns folk som önskade att holmen sjönk med alla syndiga människor. Men det var nog bara en skröna.

Nytt resecentrum i Askersund

 

illustration Carl Dolk

Pressmeddelande från Askersunds kommun

2016-03-29

Nytt resecentrum byggs i Askersund. Tillfälligt resecentrum på torget.

Ett nytt resecentrum för busstrafik byggs i anslutning till vårt nya kunskaps- och kulturcentrum Sjöängen i Askersund. Arbetet startar måndag 4 april och resecentrum kommer att vara klart till skolstarten i höst. Under byggtiden kommer på- och avstigning av bussar att ske med en tillfällig lösning vid Askersunds torg.

I samband med byggnationen av Askersunds nya kunskaps- och kulturcentrum Sjöängen byggs även ett nytt resecentrum för kollektivtrafik med buss och för skolskjutsar, med PEAB som entreprenör. Anläggningen kommer att ha fem bussplatser med väntkur samt en stor parkering. Tillgänglighet har varit ett av ledorden i projekteringen av resecentrum, vilket bland annat har resulterat i taktila stråk i marken för att underlätta för synskadade. Stråken ger ledning ända fram till Sjöängens entré.

Investeringsbeloppet är drygt 8 Mkr varav kommunen får totalt cirka 5 Mkr i bidrag i form av statlig medfinansiering (1 Mkr) och från de så kallade citybanemedlen (4 Mkr) för satsningar på kollektivtrafik.

Ombyggnationen gör att nuvarande resecentrum med tillhörande parkering kommer att stängas av från och med måndag 4 april fram till strax innan skolstarten i augusti. Linjebussar kommer att ha tillfälliga hållplatser på Sundsbrogatan vid Askersunds torg. Mer information för linjetrafiken finns inom kort på Länstrafikens webbplats. Skolskjutsar kommer att ha sin på- och avstigning i anslutning till Sjöängsskolan och berörda elever informeras via skolan. Vi beklagar de olägenheter som kan uppkomma i samband med bygget men ser fram emot ett mycket fint och funktionellt resecentrum.

Kommunstyrelsens ordförande Per Eriksson (S):

Satsningen på nytt resecentrum är en viktig del av den nya stadsdel som växer fram i ett av stadens bästa lägen.

Skolparken Järnvägsstationen Askersund  vykort StrandparkenStationsområdet i början av 1900-talet. Det har  hänt mycket  och mera är på gång.