Rådman Carl Gustav Kjerrström Askersund avled för 167 år sedan. Han var då
67 år gammal. Graven finns på gamla kyrkogården i Askersund och pryds fortfarande av färska blommor. Och det är rådmannen och hans maka som sett till att blomsättningen fortfarande fungerar. Ett förutseende par, när många andra gamla gravar faller i glömska av släkten. Paret tog inga risker.

Rådman Kjerrström donerade 2.000 riksdaler riksmynt till Askersunds stad i ett
testamente år 1856. Året innan han dog. Beloppets ränteavkastning skulle under
de första tio åren användas till en predikstol. Även en altartavla om det skulle vara så.
När det gått tio år skulle räntan oavbrutet följd under 90 år läggas till kapitalet. Det skulle inte få minskas. Därefter skulle på ”fattighustomten” uppföras ett hus av sten med tre rum och kök, samt två gavelrum. Vilken fattig som helst skulle kunna bo där.
Nu blev det inte riktigt som rådman Kjerrström hade tänkt sig. Pengarna blev istället en grundplåt till Kjerrströmska pensionärshemmet som invigdes hösten 1959 med plats för 16 hyresgäster. Många har säkert undrat över namnet, men det hade varit märkligt om inte donatorn fått med sig sitt namn på något vis.
1959
2014 Loggatan ( Som nu av någon anledning fått namnet Klockaregatan)
Vem är det då som ser till att rådmannens grav vårdas och att blommor planteras? Det är vaktmästare vid Askersundsbostäder som står för det. När Kjerrströmska byggdes ägde staden huset och graven sköttes av någon kommunalanställd. När sedan bostadsbolaget fick ta över följde skötseln av graven med helt enligt det gamla testamentet.
Kjerrström ville också i sitt testamente att ansvariga köpte in fyra silverskedar för räntepengarna. Skedarna skulle delas ut årligen till två brudar som tillhörde arbetarklassen. Men det förutsatte också att brudarna var noga med dygden och ärbarheten. Kjerrström ville att skedarna skulle delas ut den 25 september varje år inför kyrkorådet. Den 25 september skrevs nämligen donationsbrevet. Brudarna fick anmäla sig själva och sedan skulle kyrkorådet välja de mest kvalificerade.
Vet faktiskt inte om det fungerar så fortfarande? Jag har aldrig hört att någon brud fått silversked under mina år som journalist. Kanske ingen uppfyllde kraven. Men jag kan ha missat skedutdelningen.