Min tidningskrönika 3 jan

 

Hoppas alla haft ett fint jul-och nyårsfirande. Själv kan jag inte klaga. Det har rullat på som det brukar heta. Nyårsfirandet i Askersunds hamn har blivit en fin tradition som energiske köpmannen Stig Åhlin startade för ett antal år sedan. Han var inne på redaktionen dagligen och berättade om olika aktiviteter nyårsnatten. Stig ville att jag skulle skriva om alla planer. Helst varje dag. Han blev inte arg om jag missade med några dagar. Det var inte mycket som kunde stoppa honom. Han ordnade bussar från ytterområdena, skaffade fyrverkeri och tände marschaller runt hela hamnområdet. Inget var omöjligt. Rotary stod och står för försäljningen av marschallerna. De mesta av pengarna går till Läkare utan gränser. Stig finns inte i livet längre, men det behövs sådana som han även om de kan vara lite jobbiga ibland med alla idéer.

Hotellpersonalen laddar upp. Bild från Leif Linus arkiv

I ungdomen var det stort nyårsfirande på gamla Statt i Askersund. Damerna var eleganta och herrarna kom i sina bästa kostymer. Det skulle firas natten lång. Vi unga kunde bara beskåda festprakten lite på håll. Det var inget ide att försöka ta sig in i de fina salarna. Den stränga dörrvakten skulle ha slängt ut oss med snurr. Och vi hade heller inga pengar att festa för och konfirmationskostymerna skulle nog inte ha varit gångbara. Det skulle vara en elegantare stil.

Många gånger åkte vi unga istället upp till Folkets hus i Zinkgruvan. Det gick bussar från Askersund upp till ”Berget”. Stämningen var alltid på topp i bussarna. De flesta kom med hem till Askersund igen, men lite svinn blev det alltid. Några blev kvar även efter den sista dansen. Den blev väldigt lång sista dans för en del om man säger så. Vet inte hur det är med ”Berget” i dag. Huset står kvar, men några nyårsdanser har det inte varit på mycket länge.

Ett annat nyårsminne var en bandymatch nyårsdagen klockan 11 i Åsbro. Det var inte helt lyckat. Vid hörnsamlingarna luktade det precis inte liniment kan jag lova. Nej det var en doft från den fina världen. Askersunds stadshotell. Några kom nästan direkt från nyårsfirandet på Statt. Tror aldrig jag var med och spelat en match så tidigt en nyårsdag någon mera gång. Och lika bra var det.

Nyårsafton har jag en gång också suttit på akutmottagningen på USÖ. Hela dagen. En udda upplevelse. Besöket var inte för egen räkning. Problemet med en heldag där var maten. Som tur var fanns det automater med härlig kexchoklad. Nästa lika bra som den rökta fisken hemma i kylskåpet som låg och väntade. Och den fick vänta ytterligare några veckor kan jag berätta.

Publicerat av

alicegatan

OVE DANIELSSON Arbetade på Nerikes-Allehanda som journalist i 30 år. Är numera pensionär, men har fortsatt skriva och fotografera till bloggar, krönikor i NA och till andra tidskrifter. Och nu krönikör i Sydnärkenytt. Till min glädje ledde mitt skrivande och fotograferande till att jag tilldelades kommunens Kulturpris år 2012, nominerad av askersundare som följt mej genom åren. Det blev en stor glad överraskning för mej. Jag är uppväxt i Askersund och har prövat på en del andra yrken innan jag blev journalist. De första åren i yrket skrev jag enbart sport och det var naturligt efter som jag själv varit aktiv i olika sporter. Större delen av mitt yrkesliv arbetade jag annars som allmänreporter, där också fotografering var ett naturligt inslag. För några år sedan gav Ullabritt Jonsson och jag o ut en bok om Askersund . I maj 2022 kom det ut en bok "Oves observationer" som bygger på mina bloggar. Bild-och Kultur i Skyllberg är utgivare.