Månad: juni 2025

I år är det 100 år, 1925, sedan gamla idrottsparken i Askersund invigdes med pompa och ståt. Landshövding Bergström kom och det hölls stora nationella friidrottstävlingar på de nylagade banorna.  I dag har den gamla idrottsparken ersatts med hyreshus. Några björkar från den gamla idrottsplatsen finns kvar. Björkar som föreningen fick hämta från vänliga skogsägare. IFK tvingades lämna över idrottsplatsen till kommunen på grund av ekonomiska skäl.   Föreningen klarade inte av att hålla en idrottsplats för en hel stad med spolning och allt.

Personligen tror inte att rivning av gamla IP med läktare hade varit möjlig idag. Kulturen hade satt stopp.  Läktaren vid idrottsplatsen i Skyllberg byggdes på 30-talet och har föreningen har fått kulturbidrag för att hålla den snygg. Och det är bra. Läktaren och idrottsplatsen i Askersund var mycket äldre.  På 70-talet hade dock inte politiker och planerare samma syn på att bevara kultur så därför fick grävmaskinerna rulla på gamla IP. Bara de gamla ägarna till idrottsplatsen, IFK Askersund, protesterade. Det är bara att läsa gamla kommunala protokoll. Ska också säga att Askersund fått en fin idrottsplats vid Solberga men utan kulturhistoria.

Alla vi spelade på gamla IP är förstås nostalgiska.  Men det var askersundarnas idrottsplats på ett annat sätt än idag. Nästan alla större arrangemang gick på gamla IP. Tror att Snoddas Nordgren har publikrekordet.  IFK hade sin första idrottsplats ute på Borgmästareholmen vid bildandet av föreningen 1904. Men det blev för bökigt med alla båtar ut till för tävlingar. Föreningen köpte istället ett gärde nedanför Väderkvarnsbacken. Det fanns förslag att köpa ett gärde intill Stadsparken, där idrottsplatsen finns idag. Men det blev för dyrt. Askersunds bryggeri ägde tomten.

I början på 20-talet bestämde sig IFK för köpa marken där gamla IP med läktare skulle byggas. Priset var 8 500 kronor. Till att börja var det bara friidrott på nya idrottsplatsen. Några år senare tilläts också fotboll. I samband med att IFK gick upp i Allsvenskan i bandy för 80 år sedan, 1945. spolades gräsplanen upp också. Föreningen hade gjort ett försök i Strandparken det gick inte. Vattnet försvann ner i den sankta marken hela tiden. Gamla IP fungerade fram till i slutet av 70-talet då politikerna bestämde att det skulle byggas hyreshus på gräsplanen.

På gamla IP fanns också en dansbana med scen.  Den anläggningen ersatte Folkets Park som fanns i de flesta samhällen. Massor av kända artister och orkestrar av kända passerade där genom åren. På gamla IP hölls också mässor och när cirkusar kom till stan var det idrottsplatsen som gällde.

Landshövding Olsson på besök med fru i samband med en mässa på IP.

Teckningslärare Grönvall ritade gamla IP.

Ingemar Johansson i uppvisning mot broder Rolf på gamla IP

För mej är gamla IP ett kärt minne. Värt att fira för mej och många andra IFK-are som tillbringat åtskilliga timmar vid den anläggningen. Minns på mitt sätt med lite bilder. Kanske jag sätter ut en IFK-flagga på gräset mellan hyreshusen där jag slet gräsmattan många gånger som spelare.

Rådman Carl Gustav Kjerrström Askersund avled för 167 år sedan. Han var då
67 år gammal. Graven finns på gamla kyrkogården i Askersund och pryds fortfarande av färska blommor. Och det är rådmannen och hans maka som sett till att blomsättningen fortfarande fungerar. Ett förutseende par, när många andra gamla gravar faller i glömska av släkten. Paret tog inga risker.

Rådman Kjerrström donerade 2.000 riksdaler riksmynt till Askersunds stad i ett
testamente år 1856. Året innan han dog. Beloppets ränteavkastning skulle under
de första tio åren användas till en predikstol. Även en altartavla om det skulle vara så.

När det gått tio år skulle räntan oavbrutet följd under 90 år läggas till kapitalet. Det skulle inte få minskas. Därefter skulle på ”fattighustomten” uppföras ett hus av sten med tre rum och kök, samt två gavelrum. Vilken fattig som helst skulle kunna bo där.

Nu blev det inte riktigt som rådman Kjerrström hade tänkt sig. Pengarna blev istället en grundplåt till Kjerrströmska pensionärshemmet som invigdes hösten 1959 med plats för 16 hyresgäster. Många har säkert undrat över namnet, men det hade varit märkligt om inte donatorn fått med sig sitt namn på något vis.

1959

2014 Loggatan ( Som nu av någon anledning fått namnet Klockaregatan)

Vem är det då som ser till att rådmannens grav vårdas och att blommor planteras? Det är vaktmästare vid Askersundsbostäder som står för det. När Kjerrströmska byggdes ägde staden huset och graven sköttes av någon kommunalanställd. När sedan bostadsbolaget fick ta över följde skötseln av graven med helt enligt det gamla testamentet.

Kjerrström ville också i sitt testamente att ansvariga köpte in fyra silverskedar för räntepengarna. Skedarna skulle delas ut årligen till två brudar som tillhörde arbetarklassen. Men det förutsatte också att brudarna var noga med dygden och ärbarheten. Kjerrström ville att skedarna skulle delas ut den 25 september varje år inför kyrkorådet. Den 25 september skrevs nämligen donationsbrevet. Brudarna fick anmäla sig själva och sedan skulle kyrkorådet välja de mest kvalificerade.

Vet faktiskt inte om det fungerar så fortfarande? Jag har aldrig hört att någon brud fått silversked under mina år som journalist. Kanske ingen uppfyllde kraven. Men jag kan ha missat skedutdelningen.