Strandparken förr och nu

 

Under sommarmånaderna är hamnen i Askersund den naturliga samlingsplatsen. Med båtar, kiosker, restauranger och allt vad det kan vara. Helt oslagbar. På något vis måste det väl finnas turistinformation i hamnen i sommar där folk finns även om Turistbyrån har flyttat till nya Sjöängen. Fast eller ambulerande. I dag är byrån en kombinerad reception för huset.

Kanske kan området där nya Sjöängen finns dag ta upp kampen med hamnen under vinterhalvåret? Det återstår att se. Skoleleverna finns ju redan där. Vad jag minns så var nya lokaler för skolan utgångspunkten för att nya Sjöängen kom till. Sedan kombinerades bygget med en kultursatsning.

Går man tillbaka i tiden så hade stadsfullmäktige gett klartecken till att IFK Askersund skulle få anlägga en bandybana i Strandparken . Om det blivit verklighet hade det varit knepigt med dagens satsningar. Men det hade man säkert löst på något vis. Närheten till Alsen där IFK spelade sina matcher var perfekt. Det gick att pumpa upp vatten direkt från sjön till bandybanan. IFK hade också fått pengar från Tipstjänst till banan.

IFK:s bandylag 1938. Lagbilden är från Alsen där matcherna spelades fram till 1945. Stående från vänster:Gunnar Carlsson, Rune Carlsson, Sten Törnqvist, Nils Karlsson, Olle Wallin,Harry Karlsson, Karl-Ivan Appelgren, Sigge Fallgren. Knästående: Sixten Gefvert, Lennart Nydèn och Bertil Nordlund.
Många hjälpte till med bandybanan på Alsen. Den lite suddiga bilden kommer från dåtidens målvakt Börje Olsson.

Men det blev bråkigt politiskt om placeringen, precis som det var innan nya Sjöängen byggdes. Men också vem som skulle stå för jobbet. Kommunen eller IFK. Kommunen hade upplåtit mark till IFK för banan, men villkoret var att planen skulle användas till lekplats under sommaren. En del tyckte det var en omöjlig kombination. År 1939 bordlades ärendet i stadsfullmäktige. Det hela löste sig senare utan bråk. Försök med att spola upp is var i det närmaste omöjligt. Gamla fyllningsmassor som Strandparken är uppbyggd med gjorde att vattnet sjönk rakt ner i jorden hela tiden. IFK gav därmed upp sina planer. Istället valde man att spola på gräset vid gamla IP. Till den Allsvenska premiären 1945 var bandybanan på gamla IP klar.

En gång i tiden fanns det en planteringsnämnd i Askersund med rektor Frendel som ordförande. Både rektorn och planteringsnämnden är borta, men han hade en ide om Sjöängsområdet som var rena träskmarken på den tiden. En stor vacker park skulle anläggas, men så fanns förslag också om ett större turisthotell med vandrarhem som också kunde vara en fritidslokal för ungdomarna i anslutning till parken. Men Frendels stora dröm var ändå att bygga en enhetsskola med utsikt över Alsen och Stjernsund. Iden med skola i direkt anslutning till den nya parken har nu förverkligats. Men det tog nästan 70 år.

En gång i tiden fanns det ett sågverk i Strandparken. Gamla skolan syns till höger på bilden. Sjöängsskolan finns där i dag.

Frendel och hans nämnd kämpade också hårt för att få bygga en vacker park i träskområdet vid Sjöängen. Närmare i 17 år. Efter stationshuset och ut mot Hagaområdet fanns bara ett träskliknande område. Fyllningen som fanns där kom från olika byggen i staden då husgrundar grävdes. Men det fanns också åtskilligt annat som bilvrak, trädstammat, kaffekittlar och allt vad det kunde vara. En soptipp skulle man kunna säga. Under krigsåren fanns där också koloniland.

Rektor Anton Frendel

Första förslaget på en park i Sjöängsområdet kom redan 1933. Ritningen gjordes sedan om 1941. Ett tredje förslag gjorde arkitekt Gunnar Anders från hushållningssällskapet. Samtliga förslag förkastades. Istället blev det anläggningsträdgårdsmästare Gösta Persson som 1945 gjorde ritningar som i stort sett följdes. Den nya parkanläggningen kostade en del pengar men det fanns fonderade medel. Chefen vid Trikåfabriken Karl Nilsson skänkte också 4 000 kronor. När det stora jobbet med parken började 1950 fanns 19 000 kronor till förfogande. Planteringar och en lekpark var den första satsningen. Frendels önskemål vara att hela området ut till Hagabergen skulle förvandlas till park.

Det tog lite tid från ritningen 1945 att få igång arbetet. Det var brist på arbetskraft och det var svårt att få tillstånd till bygget. Planteringsnämnden hade räknat med arbetet med parken skulle bli reservarbete vid en eventuell kris. Men så blev det inte. Just vid det här tillfället fanns det turligt nog både arbetskraft och pengar så jobbet kom igång snabbare än beräknat. Sex man fick jobb med parken.

Rektor Frendel, som kom till Askersund 1923, var mycket trädgårdsintresserad. Frendel avled 1961, 72 år gammal. Han är dock en av de drivande personerna bakom Strandparken, inte att förglömma nu när invigningarna duggar tätt.

Rektor Frendel fick som han önskade i Askersund

 

Rektor Frendel fick som han önskade i Askersund

Utan att göra dagens politiker och arkitekter allt för besvikna så är inte iden med ett skolbygge i kanten vid Strandparken i Askersund ny. Redan på 1950-talet föreslog rektor Anton Frendel ett skolbygge där. Nu har det utvecklas till ett skol-och kulturbygge. Lite större kanske än vad den stränge rektorn hade tänkt sig men ändå.

En gång i tiden fanns det en planteringsnämnd i Askersund med rektor Frendel som ordförande. Både rektorn och planteringsnämnden är borta, men han hade en ide om Sjöängsområdet som var rena träskmarken på den tiden. En stor vacker park skulle anläggas, men så fanns förslag också om ett större turisthotell med vandrarhem som också kunde vara en fritidslokal för ungdomarna i anslutning till parken. Men Frendels stora dröm var ändå att bygga en enhetsskola med utsikt över Alsen och Stjernsund. Iden med skola i direkt anslutning till den nya parken har nu förverkligats. Men det tog nästan 70 år.

Nya Sjöängen är snart klart för invigningar. Enligt programmet ska det bli ett antal invigningar med en stor final den 11 november. Rektor Frendel är säkert nöjd i sin himmel över vad som hänt. Han skulle säkert också påpekat att placeringen var hans ide. Inte någon modern arkitekt eller dagens politiker. Hur som helst hade han blivit glad skulle jag tro.

Frendel och hans nämnd kämpade hårt för att få bygga en vacker park i träskområdet vid Sjöängen. Närmare i 17 år. Efter stationshuset och ut mot Hagaområdet fanns bara ett träskliknande område. Fyllningen som fanns där kom från olika byggen i staden då husgrundar grävdes. Men det fanns också åtskilligt annat som bilvrak, trädstammat, kaffekittlar och allt vad det kunde vara. En soptipp skulle man kunna säga. Under krigsåren fanns där också koloniland.

Första förslaget på en park i Sjöängsområdet kom redan 1933. Ritningen gjordes sedan om 1941. Ett tredje förslag gjorde arkitekt Gunnar Anders från hushållningssällskapet. Samtliga förslag förkastades. Istället blev det anläggningsträdgårdsmästare Gösta Persson som 1945 gjorde ritningar som i stort sett följdes. Den nya parkanläggningen kostade en del pengar men det fanns fonderade medel. Chefen vid Trikåfabriken Karl Nilsson skänkte också 4 000 kronor. När det stora jobbet med parken började 1950 fanns 19 000 kronor till förfogande. Planteringar och en lekpark var den första satsningen. Frendels önskemål vara att hela området ut till Hagabergen skulle förvandlas till park. I en tidningsartikel 1953 fanns en intervju med Anton Frendel. Enligt rektorn var mycket väl använda pengar. Yttre förutsättningar för en lyckad månskenspromenad hade skapats av planteringsnämnden.

Det tog lite tid från ritningen 1945 att få igång arbetet. Det var brist på arbetskraft och det var svårt att få tillstånd till bygget. Planteringsnämnden hade räknat med arbetet med parken skulle bli reservarbete vid en eventuell kris. Men så blev det inte. Just vid det här tillfället fanns det turligt nog både arbetskraft och pengar så jobbet kom igång snabbare än beräknat. Sex man fick jobb med parken.

Rektor Frendel, som kom till Askersund 1923, var mycket trädgårdsintresserad. Hans målsättning var att förvandla träskområdet ut mot Haga till Askersunds vackraste park. Med en skolbyggnad i kanten på området. Frendel avled 1961, 72 år gammal. Han är dock en av de drivande personerna bakom Strandparken, inte att förglömma nu när invigningarna börjar dugga tätt.