Konst
Stora Bergsgatan på 50-talet. Husen till höger är borta. Stadsbilden har helt förändras i området. På den tiden var det noga med att kvarteren skulle vara tätbebyggda med hus och smala ingår till gårdarna. Så är det inte nu. Det är bara att titta på hur området ser ut i dag. Bättre eller sämre….
Hammars bryggeri med nya ägare för traditionen vidare med egen julmust. En dryck som nu också finns att köpa lite var stans i landet. En fin utveckling om man säger så. En tradition så god som något. Bilden är på Krister Sedström som ägde bryggeriet i ett antal år. Den här bilden är från 2014.
Gunnar Carlsson och Ingemar Larsson på en bild från 1963. IFK Askersund hade ett populärt skinklotteri. Ingemar fixade skinkorna och Gunnar såg till att lotteripengarna kom till nytta inom bandy. På den här bilden har det skett ett arbetsbyte. Gunnars och Ingemars affärer låg nästan vägg i vägg utmed Storgatan. Gunnars affär finns fortfarande kvar, med Ingemars är borta. Sportaffären finns nu hela utrymmet utmed gatan.
Vem ska få NA;s guldklocka för årets bästa idrottsprestation i länet! En utmärkelse som delats ut sedan 1935 då skytten Olle Eriksson fick klockan. En anledning till den är bloggen är ett jubileum. För 70 år sedan, 1954, fick vännen och maratonmästaren Bengt Rehnvall klockan . Han vann SM i maraton sedan han slagit OS-medaljören Gustaf Jansson.
Jag var och hälsade på Bengt ett antal gånger i huset på gränsen till Mariedamm. Vi pratade om hans karriär . Han jobbade i skogen på dagarna och tränade på kvällarna. Under sin karriär hade han bara varit på ett landslagsläger en gång med tränare. Trots bristen på läger blev han svensk mästare och landslagsman. I en garderob hade han alla sina fin pokaler. Han följde idrotten nog på tv och var insatt. Bengt avled 1999 i en ålder av 74 år.
Bengt tävlade i löpning för Mariedamm och Start, Örebro. I skidor var det IFK Askersund som gällde. Trots framgångarna i löpning och i skidspåren, förblev Mariedamssonen Bengt Rehnvall, en av det mest anonyma toppidrottsmän länet haft. Bengt var blyg och tillbakadragen. Segrarna påverkade honom inte. Bengt gjorde aldrig stort väsen av sig, utan öppnade sig bara för människor han litade på och hade lärt känna.
Bilden är från 1986 när jag besökte honom för ett reportage.
Bengt Rehnvall gjorde stor sensation när han van SM i maraton 1954. Vid SM-tävlingarna satte han olympiske bronsmedaljören från Helsingfors OS 1952 , Gustaf Jansson IF Göta, på plats med den näst bästa tiden (2.27,9) som då hade noterats i loppets SM-historia.
Bengt var också en duktig skidåkare för IFK Askersund. Bland annat blev han 38:a i Vasaloppet.
S
Storgatan en vinterkväll i början av 60-talet. Det verkar inte vara någon rusning. Kanske något bra på TV? På den tiden kollade man till och med testbilden. Fotografen i vinterkvällen är Kjell Johansson. Han lever inte längre men har dokumenterat det mesta som hänt i Askersund med sin kamera.
För
För att att vara säker på att julkorten ska komma fram i rätt tid gällde det att vara ute i god tid. Så var det åtminstone förr. Det fanns en stoppgräns för att korten skulle hinna fram till jul. Linus och jag behöver inte vara så noga när vi kör vår kalender på nätet. Vi kör när det passar oss, om nu inte datanätet brakar ihop. Då är vi illa
ute. Tyvärr tror jag inte att det är så många som skickar julkort längre. Men visst är det trevligt med ”riktiga” julkort. Och vi brukar få några stycken varje år.
För tio år sedan lämnade Björn Maxe det lilla samhället Zinkgruvan för att bosätta sig i Japan. Han hade träffat sin stora kärlek Yuki. De har nu fyra barn, en hund och egen villa. Björn arbetar som engelsklärare i den japanska skolan.
Björn med hustru Yuki och barn.
-Jag kommer från ett litet, men hemtrevligt samhälle. Många kanske tycker att det kan vara tråkigt att växa upp på en så liten ort, men för mig, med min livliga fantasi, var det helt okej. Redan i tonåren utvecklade jag ett stort intresse för spel, historia, brädspel och rollspel.
-Dessutom kom anime in i bilden när jag och mina kompisar brukade sitta och lana tillsammans, där vi delade olika animeserier med varandra. Det var nog där mitt intresse för Japan väcktes, men det var framför allt historien som fångade mig. Jag började läsa mycket, särskilt om samurajernas era i Japan.
Björn med brorsan Ted när han var i Japan på besök för en tid sedan.
-När jag fick mitt första jobb på Ahlsell i Hallsberg sparade jag ihop både semester och pengar för att göra min första resa till Japan 2005. Då besökte jag Osaka, Tokyo, Nagoya, Nara, Kyoto och Hiroshima, innan jag avslutade resan i Osaka och flög hem igen. Efter det dröjde det några år innan jag började planera för ännu en resa till Japan.
Under denna tid kom Björn i kontakt med sin Yuki.
-När jag reser till olika länder brukar jag alltid skaffa brevvänner för att göra resan mer givande – något jag även gjort tidigare när jag reste i Europa. Yuki och jag började som vänner, men när vi träffades i Japan insåg vi snart att vi hade känslor för varandra. Lite senare kom hon till Sverige och bodde hos mig i åtta månader. Under den tiden gifte vi oss på mina föräldrars gård.
Björn med sonen på armen.
-Efter bröllopet reste Yuki tillbaka till Japan medan jag avslutade mina arbetsåtaganden och betalade av mina skulder. När allt var ordnat flyttade jag till Japan. Det var en stor omställning att leva där som invånare istället för att bara vara turist. Jag lyckades få jobb som engelsklärare och har nu arbetat på samma företag i tio år.
-När jag fick mitt permanenta uppehållstillstånd tog jag ett lån och köpte ett hus där vi nu bor tillsammans med mina svärföräldrar, min fru, våra fyra barn och vår hund. Att arbeta som lärare har varit både underhållande och utmanande. Under åren har jag fått möjlighet att träna nya lärare och hjälpa dem som har haft det svårt i början. Jag är stolt över mitt arbete och över att ha fått träffa och utbilda så många fantastiska lärare.
Björns familj i Sverige på besök i Japan.
Parallellt med lärarjobbet startade Björn ett eget företag, Dark Loch Studios, där han utvecklar rollspel.
-Att skapa ett liv här i Japan har varit en stor och lärorik upplevelse. Många som reser hit blir helt fascinerade av landets mystik, kultur och människor. Men det är en sak att turista och en helt annan att leva här. Det har varit många tillfällen där jag stött på diskriminering, utnyttjande av arbetskraft och andra problem som får en att fundera på hur sådant kan fortgå. Men precis som i andra länder har även Japan sina brister och utmaningar.
Björns mamma Anneli med barnbarn vid sitt besök i Japan
-Samtidigt är Japan ett tryggt land med starka traditioner, och det är en bra plats för barn att växa upp på. Livet här har varit en berg- och dalbana, men jag ångrar inte en enda dag.
Nu har dock tiden kommit för ett nytt kapitel i livet för Björn och hans familj. Björn har fyllt 40.
.-Vi planerar att flytta till Norge med hela familjen – inklusive vår hund och mitt företag. Jag ser fram emot nya äventyr och utmaningar. Det har varit en fantastisk resa från lilla Zinkgruvan till Fukuoka, och jag är tacksam för allt jag har fått uppleva, tillägger Björn.
Fukuoka är en stad belägen vid Hakatabukten på den norra kusten på ön Kyūshū. Den är residensstad i Fukuoka prefektur. Staden har en speciell dialekt, kallad Hakata-ben som skiljer sig relativt stort mot standardjapanska.
Reportaget finns också i papperstidningen Sydnärkenytt och kommer förmodligen också på deras hemsida.
Bandy på gamla IP i Askersund 1957. På den tiden hade polis och politiker problem med parkeringen. Man vädja om att så få som möjligt skulle ta sina bilar till större matcher, som på den här bilden mot Örebro SK.
Sundsbrogatan 1966. Baren i hörnet fanns kvar. Huset längre upp till vänster har rivits och ersatts med bostadsrätter. Annars är det ganska likt.
Tullplan i Askersund innan hyreshusen byggdes. Där låg Engdahls trädgård. Växthusen syns på bilden. I det området har det skett stora förändringar sedan bilden togs på 60-talet.