Trodde väl aldrig att jag skulle få så stor nytta av en ölkärra från passagerarbåten Cinderella, som jag nu fått. Vid en tur på båten till Åland för ett antal år sedan ingick en kärra om man köpte tre flak öl. Och jag slog till och ölen var god. Och den är slut nu.
I korsningen Storgatan-Frejgatan bor vi nu.
Vi flyttar nu från en lägenhet i centrala stan till en lägenhet norr om stan som Peter äger. Och ölkärran har underlättat. Lägenheten ligger lite närmare firman som gör gravstenar och norra kyrkogården om man ska se lite cyniskt på det hela. Men det var inte därför vi flyttade. Vi har trivts utmärkt vid den gamla gården vid Stöökagatan men omständigheter har gjort att vi måste flytta. Trevliga grannar har vi också haft. Av praktiska skäl måste vi flytta. Bostadsbolaget är ägare lägenhet som vi bott i 14 år, men vi har på eget intuitiv jobbat fram en trevlig uteplats, med lite trädgårdsland. Lite skryt som ni får stå ut med. Men bra blev det.
Det blir spännande att med ett nytt boende. Klart vi kommer att sakna grannen Teds två katter, Pepsi och Finix , som kommit och gått. Och ibland vilat sig på våra sängar. Ett trevligt inslag i vårt boende som vi uppskattat efter vår egen katt Alice gick till sin katthimmel efter 19 år.
Trädgårdsarbetet blir nu bara historia. Vi får gå till våra barn och njuta. Det blir att ta igen sig på altanen istället. Går säkert att vänja sig med det också. Och kanske gå in och skriva lite när andan faller på. Utsikten med Stöökagatan som ibland är ganska livlig missar vi nu. Samma blir det med bilister som åker runt och som bland annat spelar ” Tunna skivor” med Siv Malmkvist högt och tydligt. Vi får nöja oss med lugna Frejgatan också med trevliga grannar. Och då har jag bara träffat några. Lite skönt också att slippa den stora stadsbacken när jag ska ut och springa lite. Har hamnat på rätt sida av backen.
Slutligen vill jag säga att våra barn, barnbarn och mågar, har verkligen ställt upp vid flytten. Utan dom hade flytten varit svår. Men nu gick det gesvint. Och gratis.
