Det går alltid att spekulera i vem som varit den mest framgångsrika idrottsman från Askersund genom tiderna. Meningarna är delade. Förmodligen är det tyngdlyftaren Gunnar Högberg. Och då tänker jag på medaljer och titlar. Som ung flyttade Gunnar till Stockholm och hans klubb blev Stockholms Atletklubb. Men gästade sin barndomsstad ofta under sommarmånaderna.
Rekord-Magasinet med Gunnar Högberg 1946
Själv träffade jag Gunnar och hans bror när de gästade ”Tryckar-Harry” Andersson. Vid besöken i Askersund bodde bröderna Högberg i ett hus på Harrys gård vid Norströmsgatan. De var kamrater sedan barndomen och kunde verkligen berätta minnen. I Askersund förstod man aldrig riktigt hur stor Gunnar var som lyftare. Han är den ende från stan som hamnat på baksidan av gamla Rekord-Magasinet. Bara det…
Gunnar lyfte hem ett mycket stort antal SM-tecken. Det är oklart för mej hur många det blev under hans långa lyftarkarriär. Men säkert runt 20. Gunnar tog flera Nordiska mästerskap. Han var också svensk och nordisk rekordhållare. Vidare deltog han i ett antal landskamper och ett VM. Gunnar var fjäderviktare och när han fick sitt stora genombrott 1938 var konkurrens i den klassen mycket hård. Specialgrenen var enarmslyft, som försvann från mästerskapen i början av 50-talet. Pressen började då skriva om att han var ett stort svenskt medaljhopp i OS i Japan 1940. Nu blev det aldrig något OS. Kriget kom emellan.
Enligt tidningsartiklar var han en skräck för Askersunds invånare som grabb. Rackartygen var legio. Bland annat stack han ofta hål på cykeldäck för att sedan tjäna 50 öre genom att laga det igen. Inte många trodde det skulle bli något av Gunnar, men han visade belackarna något annat. Efter något år i Amerika startade han egen firma med en större affär i Stockholm inom foto-och leksaksbranschen.
”Julle” som han kallades var född och uppväxt i Askersund. Innan han lämnade Askersund var han anställd vid Konsum. Senare blev han fotograf. Han började lite smått att lyfta i Askersund. IFK hade då en mycket framgångsrik tyngdlyftningssektion. I dag är det nog inte många som minns Gunnar i hans gamla hemstad. Kanske några äldre personer?
