Grönområde vid Gårdsjögatan och Norra kyrkogården. Det finns intresse för att bygga små hyreshus där.
Historiskt är Norra kyrogården i Askersund det ett intressant område.. Där fanns en gång i tiden Askersunds galgbacke och ett Epidemisjukhus. År 1863 föreslog kyrkoherden att församlingen måste skaffa en ny begravningsplats lite utanför staden istället för den som ligger vid Storgatan. Läget var ohygieniskt ansåg man. En boende vid kyrkogården, ryttmästare Schröder, hade flera gånger påtalat att han besvärades av liklukt. Vi det tillfället förkastades dock kyrkoherdens förslag.
Klipp från 1896.
År 1876 väcktes förslag om att köpa den norr om staden belägna Galgbacken till ny begravningsplats. Där var stadens galge placerad en gång i tiden. Många fann förslaget avskräckande och föreslog istället ett annat område nordost om staden som gick under benämningen ”Blomsterkullen”. Men kyrkostämman stod på sig och det blev köp av marken vid galgbacken. Beslutsfattarna tyckte också att jorden där var mycket lämplig för gravar. Lättgrävd. Namnet Galgbacken byttes ut mot Nya Kyrkogården. Invigningen skedde i juli 1880 och år 1907 byggdes gravkapellet.
Men det fanns ett vägproblem till den nya begravningsplatsen att lösa. Oxgropen
nedanför kyrkogården var marknadsplats med försäljning av kreatur. Försäljarna
placerade sina djur på vägen upp mot kyrkogården och lät spillningen ligga kvar
på vägen. Mycket otrevligt ansåg ansvariga för de som skulle besöka kyrkogården
och som fick trampa i hästlort och koskit. Det fanns krav på att vägen skulle
stängas av under marknadsdagarna.
Epidemisjukhuset som låg ovanför Oxgropen. Bild från tennisplanen i Oxgropen från Leif Linus.
Epidemisjukhuset som låg ovanför Oxgropen vid västar utfarten till nya kyrkogården blev färdigt 1896. Första patienten var en snickarlärling som hade drabbats av nervfeber. Det var en elakartad sjukdom som drabbat Askersund skrev tidningen. Spridningen måste stoppas. Tjänstepersonal vid charkuteriaffär i staden hade drabbats. Det ledde till att affären tvingades hålla stängt i åtta dag.
Nervfeber var fram till 1800-talets mitt begrepp för sjukdomar som inte hade något annat kännetecken än att de orsakade allvarlig trötthet, dåsighet och omtöckning ofta med dödlig utgång. Under första halvan av 1800-talet hade de kliniskdiagnostiska kunskaperna utvecklats så läkare kunde skilja mellan olika nervfeberformer som var av olika svårighetsgrad och hade olika prognos. De allvarligaste var de rickettsiaorsakade fläckfebrarna, som behöll benämningen tyfus med fläcktyfus som den svåraste, medan de något
lindrigare som senare visade sig orsakas av salmonellabakterier kom att benämnas tyfoider (tyfusliknande) som sjukdomarna tyfoid och paratyfoid. (uppgifter från Wikipedia )
