Galgbacken som blev kyrkogård i Askersund

Grönområdet söder om Norra Kyrkogården i Askersund kan komma att bli bebyggt. Det har legat grönt och oanvänt i många år. Området ligger mellan kyrkogården och ett villaområde. Det är Askersund-Hammars församling som vill utnyttja en del av området för begravningsverksamhet. Och då gäller det inte till begravningar. Det kommer också att finnas plats för några bostäder ut mot Gårdsjögatan. Ett förslag till detaljplan är upprättat. Kommunen är ägare till den långsmala tomten.

Historiskt är det ett intressant område, kyrkogården inräknad. Där fanns en gång i tiden Askersunds galgbacke och ett Epidemisjukhus. År 1863 föreslog kyrkoherden att församlingen måste skaffa en ny begravningsplats lite utanför staden istället för den som ligger vid Storgatan. Läget var ohygieniskt ansåg man. En boende vid kyrkogården, ryttmästare Schröder, hade flera gånger påtalat att han besvärades av liklukt. Vi det tillfället förkastades dock kyrkoherdens förslag.

År 1876 väcktes förslag om att köpa den norr om staden belägna Galgbacken till ny begravningsplats. Där var stadens galge placerad en gång i tiden. Många fann förslaget avskräckande och föreslog istället ett annat område nordost om staden som gick under benämningen ”Blomsterkullen”. Men kyrkostämman stod på sig och det blev köp av marken vid galgbacken. Beslutsfattarna tyckte också att jorden där var mycket lämplig för gravar. Lättgrävd. Namnet Galgbacken byttes ut mot Nya Kyrkogården. Invigningen skedde i juli 1880 och år 1907 byggdes gravkapellet.

Klipp från 1896. 

Men det fanns ett vägproblem till den nya begravningsplatsen att lösa.  Oxgropen nedanför kyrkogården var marknadsplats med försäljning av kreatur. Försäljarna placerade sina djur på vägen upp mot kyrkogården och lät spillningen ligga kvar på vägen. Mycket otrevligt ansåg ansvariga för de som skulle besöka kyrkogården och som fick trampa i hästlort och koskit. Det fanns krav på att vägen skulle stängas av under marknadsdagarna.

Bild från Leif Linus arkiv . Bilden är från 1925 då det fanns en tennisplan i Oxgropen. På höjden syns Epedimisjukhuset. Leif har också bidraget  med information om sjukhuset.

Epidemisjukhuset som låg ovanför Oxgropen  vid västar utfarten till nya  kyrkogården blev färdigt 1896. Första patienten var  snickarlärling  Wallin som hade drabbats av nervfeber. Det var en elakartad sjukdom som drabbat Askersund skrev tidningen. Spridningen måste stoppas. Tjänstepersonal vid charkuteriaffär i staden hade drabbats. Det ledde till att affären tvingades hålla stängt i åtta dag. Har  ingen uppgift när huset revs. När sjukstugan (Vårdcentralen)  byggdes fanns  nog inte  längre  något behov av byggnaden. En gissning.

Nervfeber var fram till 1800-talets mitt begrepp för sjukdomar som inte hade något annat kännetecken än att de orsakade allvarlig trötthet, dåsighet och omtöckning ofta med dödlig utgång. Under första halvan av 1800-talet hade de kliniskdiagnostiska kunskaperna utvecklats så läkare kunde skilja mellan olika nervfeberformer som var av olika svårighetsgrad och hade olika prognos. De allvarligaste var de rickettsiaorsakade fläckfebrarna, som behöll benämningen tyfus med fläcktyfus som den svåraste, medan de något lindrigare som senare visade sig orsakas av salmonellabakterier kom att benämnas tyfoider (tyfusliknande) som sjukdomarna tyfoid och paratyfoid. (uppgifter från Wikipedia )

 

Rådhusrätten i Askersund

Rådhusrätten hade sina sammanträden i Askersunds Rådhus en gång i tiden. I dag hålls andra typer av möten i Rådsalen. Men fortfarande blickar Drottning Kristina allvarliga blick från en målning ned på personerna i salen. Och det har hon gjort i många år.

Målningen av Drottning Kristina  finns  på en vägg i Rådsalen

Rådhusrätten hade sina sammanträden i salen fram till i december 1947. Det sista målet var så simpelt som ett rattfyllerimål. En man från Falköping hade lånat en av försvarets lastbilar och låtit två flickor från Askersund åka med till en dans i Åmmebergs Folkets hus. Utrymmet i bilen var bara avsett för en person, men finns det hjärterum så finns det stjärterum brukar det heta. Eller om det är tvärtom? Mannen från Falköping skulle imponera på sina damer och trampade gasen i botten. Vid Djupviken bar det sig inte bättre än att lastbilen körde in ett vägräcke, varpå bilen gick utför vägbanken och slog runt. Turligt nog blev det inte några allvarliga personskador.

Ett annat problem för Falköpingsbon var att han tittat för djup i flaskan redan innan färden till Åmmeberg. Han var starkt påverkad av rusdrycker, på ren svenska var han jäkligt full. Föraren dömdes för grov vårdslöshet i trafiken. Han hade också olovligt åkt runt på nöjesfärder med försvarets lastbil. Det är förbjudet. När det gäller försvaret handlar det om allvar. Föraren dömdes till en månads fängelse och att ersätta staten med 1 463,50 kronor för skadorna på bilen. Och inte nog med det. Vägförvaltningen krävde 182,93 kronor för skadorna på vägräcket.

 

Sista  rådhusrätten 1947. Suddig tidningsbild

 

   Stadsfullmäktige i Askersund på 40-talet i Rådsalen 

                       Som det såg ut i Rådsalen  innan den senaste  renoveringen

 

 

Borgmästare Gunnar Bretzner

Kommunalborgmästare Viktor Bernhagen

 

I december 1947 bröts en 300-årig hävd när rådhusrätten försvann. Askersund skulle vid årsskiftet läggas under landsrätt. Det innebar att magistraten avvecklades och borgmästareämbetet drogs in.  Istället för en borgmästare, tillsattes en kommunalborgmästare. Det var skillnad på det. Knut Gunnar Casmir  Bretzner hade varit borgmästare i Askersund i 34  år  när han lämnade sin post. Han var lite ”Kung av Askersund” skulle man kunna säga. Kommunalborgmästare Viktor Bernhagen fick när han tillträdde lite mera förvaltande uppgifter. Inte riktigt lita fint som under Bretzners ära. Efter kommunsammanslagningen i början på 70-talet, förändrades Bernhagens roll. Titeln borgmästare var bara en titel. Men ibland uppfattade inte Viktor Bernhagen att det skett förändringar. ”Bönderna” hade kommit in till stan” som han så vördsamt uttryckte sig. Det ledde till att politikerna tröttnade på honom och lyfte ut honom från Rådhuset. Sista tiden satt han i annan huslänga på rådhustomten och var inte helt nöjd med sin situation.

Vid det sista rådhusrättssammanträdet överflyttades också Askersunds handelskassa, 13.890.17 kronor, till kommunalborgmästaren, två köpmän och till två av stadsfullmäktiges ledamöter. Avkastningen skulle gå till understöd åt efterlevande änkor till köpmän, samt till deras barn

 

 

Min tidningskrönika 21 oktober 2018

Årets besiktningar är avklarade. Både vad gäller bilen och kroppsligt. Lite nervöst var det. Fel på bilen skulle förmodligen ha kostat flera tusen kronor att laga och kanske jag drogs med en farlig obotlig sjukdom som jag inte visste om vid läkarbesöket på södra udden i Askersund. Jag kan konstatera att det gick bra i båda fallen. Allt rullar vidare som vanligt ytterligare ett år. Sedan vet man ju aldrig hur det går, det kan ju hända grejer både med bilen och hälsan. Men jag känner mej inte orolig. När det gäller bilen finns det firmor som bara gör bilar om det skulle gå snett. Rent kroppsligt är det bara att röra på sig och äta lagom mycket. Och behövs det går det att byta ut delar även där.

När det gäller bilbesiktning finns en mottagning även i Askersund sedan några år tillbaka. Förr fick man åka ända bort till Hallsberg för att få bilen kollad. För några dagar sedan tog en vänlig kvinna emot mej och min bil vid besiktningen i Askersund. ”Slå dej ner och ta en kopp kaffe och kaka medan du väntar. Lånar din bil en stund för att ta en runda”, förklarade besktingskvinnan vänligt. Och det hade jag inget emot. Kunde lugnt koppla av eftersom jag hade betalat i förskott på nätet.

På andra ställen har besiktningsmännen uppmanat att följa med på bilrundan. Jag har alltid tyckt det varit meningslöst eftersom jag aldrig haft något att tillföra. Nej då är det bättre att ta en kopp kaffe och vänta på besked som i Askersund. På något ställe där jag varit har bilägarna sprungit runt och kollat ihop med besiktningsmannen. Trodde först att det skulle vara så för att visa intresse. Men så var det inte. Det var mera för att protestera mot eventuella påpekande om fel.

Även hos doktor Magnusson på söder i Askersund bjuder sköterskan Carina på kaffe medan man väntar. Till på köpet i muggar som brorsan keramikern Karlherbert tillverkat. Många av doktorerna förr var stränga och allvarliga. Det var män i vita rockar som man inte skämtade med och som inga argument bet på. Kände en person som precis inte var någon renlevnadsman som gick till en gammal doktor i stan för att få lite piller. Träffade honom på stan efter besöket och frågade hur det gick. ”Gå hem och ät sa den dåren”, fick jag till svar. I det fallet tror jag att doktorn ställde rätt diagnos.

Själv har jag drabbats av en grinig doktor när jag vill ha hjälp med en fotbollsskada. Första frågan var om det var nödvändigt att sparka boll. Vad svarar man på sådant?

Som tur är har det förändrats. Doktor Magnusson och hans sköterska Carina är jättesnälla. Och kaffet smakar bra.

Lusthuset i Askersunds hembygdsgård

Glasade verandor blir allt vanligare. Folk vill förlänga sommaren och ta skydd kulna och mörka kvällar. När det sedan blir varmt och solen börjar gassa på, finns det ofta också en uteplats i det fria. Som kanske senare glasas in. Efter det kanske det blir en ny uteplats i det fria. Och så där kan det hålla på. Huvudsaken är ändå att folk trivs och har trevligt.

Lusthuset  som stod  inne på en tomt i Askersund ska flyttas till Hembygdsgården . Året är 1962.

Förr i tiden var det lusthus ute på tomten som gällde. Åtminstone för välbeställda borgare i Askersund. Med stora trädgårdar. En kvällsgrogg i lusthuset satt aldrig fel. Och kanske två om det var en riktigt bra kväll.  För den som funderar på hur ett lusthus kunde se ut på den tiden är det bra att ta sig en tur upp till Hembygdsgården i Askersund

Lusthuset i Hembygdsgården kom dit 1962, men donerades redan 1953. Det tog några år innan det kom på plats i Hembygdsgården.  Det lilla vackra huset stod tidigare inne i stan i hörnet Väderkvarnsgatan-Norströmsgatan. Det var järnhandlare G.E Johanssons dödsbo, samt godsägare J. Klint, som donerade huset till föreningen. Hur den senare kunde vara inblandad vet jag inte. Men lite konstigt är det. Lusthuset är från början av 1800-talet, uppförd i empirstil eller Karl Johansstil.  1953 var färgerna invändigt guld, blått och vitt. Efter det har konstnär Agneta Swidén, smakfullt dekorerat huset invändigt.  Hembygdsföreningens medlemmar har sedan några år tillbaka placerat det skänkta lusthuset på berget ut mot Haga. Tidigare stod det mera gömt intill hönsgården.

Lusthuset  i Hembygdsgården flyttas upp  på berget  mot Haga  för  några år sedan. Ett klokt beslut tycker  nog alla.

Konstnär Agneta Swidèn dekorerade Lusthuset i Hembygdsgården  smakfullt invändigt.

Till donationen hörde också två trädgårdsurnor i trä, som ursprungligen var placerade på grindstolparna. Liknande lusthus fanns bland annat på rådman Beckmans tomt, där nu Norra Bergens äldreboende finns, men i den byggnaden förekom inte något groggande.  Lusthuset var nämligen inrett till andaktsrum.

Ingen kommunal mark till cirkusar som utnyttjar djur

Katarina Raneborn (V) har skrivit en motion om att ingen kommunal mark i Askersunds kommun ska upplåtas till cirkusar som utnyttjar djur. Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Det finns rättsfall på området som ger stöd både till avslag och bifall av motioner av detta slag. Kommunledningsförvaltningen redovisar nedan det stöd som finns för båda alternativen.

Cirkus  på gärdet vid Hagabadet i Askersund för  några år sedan.

”Frågan om vilka djur som är tillåtna att användas i cirkusverksamhet regleras idjurskyddsförordningen. Från och med 1 januari 2019 finns även sjölejon och elefant uppräknade bland dessa arter som förbjuds vid cirkusar. Kommuner har ingen befogenhet att införa lokala föreskrifter på områden där annan författning reglerar frågan. Tillstånd för allmän sammankomst, dit cirkusar hör utfärdas i huvudregel av Polismyndigheten enligt ordningslagen. Polismyndigheten ska inhämtayttrande från kommunen innan tillstånd ges. Om kommunen avstyrker ansökan får tillstånd inte meddelas. Polismyndighetens beslut om tillstånd är inte överklagningsbart men kommunens beslut om yttrande kan angripas genom laglighetsprövning.

Frågan om att förbjuda vilda djur på cirkusar eller neka markupplåtelse till cirkusar med vilda djur i verksamheten har varit uppe i ett flertal kommuner genom motioner liknande denna. De flestakommuner har avslagit motionerna med hänvisning till att det inte finns någon laglig grund för ett förbud på kommunal nivå.

Kommunen tycks alltså vara fri att göra en generell opinionsyttring om att inte tillåta markupplåtelsertill cirkusar i framtiden enligt Kammarrättens bedömning. Skulle sedan en ansökan komma och kommunen i sitt yttrande avstyrker ansökan och detta beslut överklagas genom laglighetsprövning är sannolikheten stor, med stöd av Förvaltningsrätten bedömning, att beslutet anses strida mot annan lag eller författning och således upphävs. Ett eventuellt beslut att bifalla denna motion kan ju också redan i detta skede anses strida mot ordningslagen enligt förvaltningsrättens bedömning i tidigare nämnda mål”.

Askersunds kommun har heller inte fått många ansökningar om markupplåtelser till cirkusar de senaste åren. Förr var det vanligt med cirkusar i kommunen flera gånger om året, de senaste två åren har det inte inkommit en enda ansökan. Branschen tycks således vara på nedgång redan utan vidtagna åtgärder av kommunen.

Nedan gammal cirkushistoria i Askersund :

Cirkus Rolando på gamla IP i Askersund

Cirkus Rolando blev Cirkus Scala.  Askersundstjejen  Johanna Lundberg  turnerade med  Scala under några år. Bilden är  från en av Scalas  föreställningar i Vretstorp

Min tidningskrönika 7 oktober

 

Mat och bakprogrammen avlöser varandra på TV.  Brukar kolla ibland men inte så mycket för recepten. Skulle aldrig klara av det. Jag tittar mest för att höra juryns synpunkter. Är imponerad av deras kunskaper.  Juryn i ett bakprogram behöver bara titta på bakverket för att säga vilka brister som finns, som att degen gått för länge eller för lite i ugnen. Och att tårtbottnarna är alldeles för tjocka. Att det är för kladdigt eller för torrt. En del deltagare börjar gråta när de inte får till det. Skulle jag vara med skulle nog juryn istället börja böla efter att ha sett vad jag skulle prestera. Men jag har en släkting som är duktigt att baka. Det har jag sett på Facebook.

Mitt förhållande till mat är annars inte så värst. Folk berättar redigt för mej allt nyttigt de äter och att de äter gröt varje morgon. Då står man sig tydligen en hel dag. Vet inte om jag vill stå mej en hel dag på gröt. Jag har aldrig ätit gröt och i min ålder är det ingen ide att börja. Det ser inte gott ut med risk för att hamna i luven på alla grötentusiaster. Är uppväxt med att farsan satt och slevade i sig gröt varje morgon och det satte djupa spår. För honom var det ett måste. Sådan skulle jag aldrig bli. Mina morgonrutiner är mycket enkla och sparsmakade. Utom när jag bor på hotell.

I dag vimlar det av pizzerior i Askersund, så har man tappat lusten för matlagning en lördagskväll är det inga problem.  Det är bara att ringa och hämta.  I min ungdom var det Kalles och Davids korvkiosk på torget i Askersund som gällde. Där var samlingspunkten och matstället. En grillad med mos var stort. Skulle det firas extra blev det en tur till Hallsberg där det också fanns pommes frites. Den nyheten kom till Askersund mycket senare.

I samband med idrotten på gamla IP i Askersund var det Oskar i den lilla kiosken som stod för maten. Han var inte så noga med hygienen. När det trängde på gick han bakom kiosken och uträttade sina behov för att sedan forsätta sälja korv. Minns inte att någon av oss spelare blev sjuka av Oskars korvhantering.

Tyvärr var det en burk stora fläskkorvar som knäckte Oskar som försäljare. Istället för vanliga varmkorvar hade han av misstag fått en burk med stora fläskkorvar. ”Kom och titta Ove, vad är det här” skrek han från sin kiosk. På den tiden jobbade jag vid Slakteriföreningen och han tycket jag var lite kunnig på korv.  Förklarade läget och beklagade det hela. Oskar blev sig aldrig riktigt sig själv som korvförsäljare efter den pärsen. Stora fläskkorvar i ett litet bröd gick både över hans och mitt förstånd.

 

 

 

Min tidningskrönika 15 juli 2018

Vilken badsäsong! Det var länge sedan jag har badat så mycket som i år. Jag tycker om att bada. Är uppväxt med det. Får nästan gå tillbaka till min barndom vid Gårdsjöns strand för att hitta en liknande badsommar. Där var det nödvändigt att lära sig simma tidigt, annars kunde det gått illa. Visserligen stod farsan Sven på trappan och ropade att vi skulle akta oss. Så var det både vinter och sommar. Tror inte det hade hjälpt om något inträffat men han tänkte rätt. Man ska vara försiktigt med vatten och is.

Simskola var inget för mej. Lärde mej på egen hand. Förstod aldrig varför många ungdomar cyklade förbi hemma för att åka på simskola i Askersund. Gårdsjön låg öppen. Det var bara att sätta igång och träna. Men nu vet jag bättre. I simskolan lär man sig simma på ”rätt” sätt. Jag har en egen hemmagjord värdig simstil. Det blev heller inte så långa sträckor, utan mest lek. Kanske vi simmade längs Gårdsjön några gånger, men det var inte så roligt. Bara att ligga och mala i vattnet utan att det händer något. Det sägs att barn påverkas av sina föräldrar. I mitt fall gäller det inte när det gäller simning. Har döttrar som simmar tusentals meter varje gång till skillnad från mej. Hur som helst har jag i alla fall klarat ett antal simborgarmärken som ändå är 200 meter.

Många avundas säkert Askersund och alla möjligheter till friluftsbad som finns där. Det är bara att välja sjö och plats. Själv brukar jag hålla till vid Hagabadet eller badet på Borgmästareholmen. Dit är det gångavstånd för mej. För barnfamiljer som vill slippa tjat om glass eller dricka så är Haga perfekt. Det finns inget att köpa där. Till holmen behöver badgästerna inte ta med de obligatoriska Ballerinakexen och något drickbart längre. Minns att det ofta var så när ungarna var små. På holmen finns nu både fika, grillat och maffiga hamburgare. Vid Hargebaden finns allt. Temperad bassäng, vattenruschbana, restaurang och allt vad man önskar.

Borgmästareholmen

En del älskar att ligga trycka hela dagar i solen på badstränderna för att få fin färg. Själv har jag aldrig haft tålamod att ligga på stranden hela dagarna. Lite förargligt är det också på ställen som Hargebaden. Jag har inga tatueringar och känner mej litet uttittad. Tatueringar verkar vara ett måste. Det är bara att kolla på fotbolls-VM. Om det är snyggt? Det är upp till var och en, men ibland kan jag tycka att det blir i mesta laget. Undrar vad det kostar att bli dekorerad? Det kan inte vara billigt. Och det får inte bli fel. Tänk om namnen på armar och ben blir felstavat. Viken mardröm.

Systrarna Kriegholms goda kakor till julkalasen .

 

 

Anna med sina goda småkakor

 

Anna och Ingrid Kriegholm, bakade Askersunds godaste småkakor under mängd år.  Inför  julen  hade systrarna extra stressigt.  Många  ville ha  extra  goda julkakor. Nu är båda borta, men småkakorna och systrarna finns i mångas minnen. Doften från systrarnas nybakade finska pinar, drömmar, korintkakor, schackrutor, bondkakor och havreflarn, spreds från deras lägenhet vid Storgatsbacken ut över Tingshusområdet, kyrkbacken och Storgatan. De bakade många andra sorters kakor också, men jag kan inte rabbla upp alla. När det drog ihop sig till storkalas i Askersund fick systrarna Kriegholm baka för allt vad ungarna höll. För till kalasen skulle det vara Kriegholms kakor. De hade också många veckokunder som skulle servas. Alla älskade deras kakor.

Anna och Ingrid Kriegholm

Hemligheten med de goda kakorna var riktigt smör. Inget annat skulle det vara. Det berättade gärna Anna om. På 50-talet var jag springgrabb i en butik och fick åka flera gånger i veckan med varor till systrarna. Minns då att det också slank med en och annan kartong med EVE-margarin. Men det är preskriberat nu och för det mesta var det också hemkärnat smör som kom från en lantbrukare i trakten. Och kanske margarinet användes till matlagning. Riktigt smör skulle det var som Anna sa. I det gamla köket som där de Kriegholmska kakorna bakades hängde blänkande kopparföremål. I dag ser man bara sådant på bilder. Anna och Ingrid var mycket vänliga. De bjöd alltid på sina bakverk när jag kom dit. För mej som precis inte var van med kakor var det extra festligt.

När systrarna inte bakad såg man de ofta promenerande på stan. De ledde armkrok. Ingrid charmfull, rakryggad och livlig trots sitt handikapp. Hon var döv. Ingrid fick heller aldrig lära sig teckenspråket. Det fanns ingen i Askersund som lärde ut sådant när Ingrid växte upp. Hon var också ensam med sitt handikapp. Dövheten var en svit efter mässlingen. Trots allt var det lätt att kommunicera med Ingrid. Hon läste på läpparna.

Systrarna Kriegholm var uppväxta i Skyllberg. Fadern var bruksbokhållare på Skyllbergs bruk. Till Askersund kom familjen Kriegholm i slutet på 30-talet, när fadern hade pensionerats. De flyttade till det gamla trähuset på backkrönet vid Storgatan. Systrarna bodde tillsammans i den stora gammaldags våningen när föräldrarna hade gått bort. När Ingrid blev ensam flyttade hon till en modern tvårumslägenhet.

Genom tidningsläsande och TV-tittande höll sig Ingrid informerad om vad som hände. Systern Anna var solidarisk med Ingrid, genom att aldrig skaffa sig någon radio eftersom systern inte kunde lyssna på den.

Många äldre askersundare minns säkert systrarna Kriegholm och deras goda kakor. Hembak på det viset förekommer inte längre. Då skulle säkert miljömyndigheten slå till. Baka massor av kakor hemma i köket till försäljning och beställningar. Omöjligt med dagens regler. Nu har Västgötabagaren tagit över en stor del av kakverksamheten med besök varje vecka på Askersunds torg.

 

 

Ny bro till Borgmästareholmen?

 

Bron till Borgmästareholmen bör bytas ut. Därför har kultur-och tekniknämnden gett tekniska förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på en ny bro. Nuvarande bron är 25 år gammal och kräver i dagen en omfattande renovering.

Utredarna har kommit fram till att det är billigare med en ny bro, än att börja renovera. Förslaget innebär att bron får en modernare och bärkraftigare konstruktion bestående av betongpontoner med vikter på sjöbotten. Totala bredden blir tre meter och en längd på totalt 225 meter.

Den nya bron ger möjlighet till minst 90 båtplatser av olika storlek. Bron kommer också att stoppa för större tyngder. Den kommer att klara en fyrhjuling med vagn.

2016

2005

Under vinter 2015/2016 har bron utsatts för en kraftig påverkan av is. En skadebesiktning har gjorts både ovan och under vattnet. Efter den besiktningen kom man fram till att det bäste är att satsa på en ny bro. Kalkylen för den nya bron ligger på runt tre miljoner kronor. Pengar som man räknar med att få tillbaka genom uthyrning av båtplatser runt bron. Med en beläggning motsvarande 78 procent av båtplatserna så är nya bron i hamn ekonomiskt.

Ännu är inga beslut fattade i ärendet. Fullmäktige ska säga sitt först.