Kungens pappa åt dubbla portioner röding på hotellet i Askersund

Skvallerpressen är bedrövlig brukar det ofta heta. Ingen köper heller tidningarna. Det är hos frisören, läkaren eller tandläkaren som de här
omdebatterade tidningarna läses. I alla fall låter det ofta så. Klart det händer ibland, men visst köper folk de här tidningarna i kiosken. Det är bara att kolla upplagesiffrorna. Tycker någon det är kul att läsa om glitter och glamor och kändisars liv , så är det inget att säga om det.

Prins Gustaf Adolf på Sundsbrogatan i Askersund.

Bild från Leif Linus arkiv

Själv begränsar jag mitt tidningsläsande till NA, och Kvällstunden.

Kungligheterna drabbas hårt och är också mycket kritiska mot
veckotidningarna. Men jag kan lugna kungahuset. Det var inte ett dugg bättre förr. En del som skrivs i dag är bra en lätt vindpust mot det som skrevs förr. Läste en gång om ett besök som prins Gustaf Adolf
(nuvarande kungens pappa) gjorde 1935 i Askersund. I tidningsreferatet kunde man till och med läsa om hur mycket prinsen hade ätit på Stadshotellet. Så skulle det aldrig gå att skriva i dag. Åtminstone inte i min gamla tidning.

Källarmästare Hermansson förklarade att prinsen tog dubbla portioner röding till lunch. Och sedan fortsatte han i samma stil hela lunchen. Källarmästaren tog prinsens aptit som ett högt betyg på hotellets matlagningskonst. En prins som backade om flera gånger. Även officerarna i hans sällskap år rejält till Hermanssons förtjusning.

Källarmästaren berättade också för tidningen att ”prinsen var som
alla andra och att verkade trivas bra på hotellet”. Flickorna i personalen
förklarade också att ” prinsen var förtjusande enkel och rar”. De kunde också berätta att prinsen , som bodde i rum nummer 11, hade sin frus porträtt, prinsessan Sibylla, stående på sitt skrivbord. Från
portierens svarta tavla lyste den förnäma bokstavskombinationen H. K. H., och det hade inträffat under detta århundrade, kunde tidningen också
meddela.

Gustaf Adolfs besök 1935 var helt inofficiellt. Han deltog i
krigshögskolans övningar i Askersundstrakten. Han kom till Askersund i sin
Mercedes-Benz A.26, som han körde själv. Många som bar uniform fanns
naturligtvis i stan under övningarna. Så fort det visade sig en man i uniform hoppades askersundarna på att det var just prinsen. Någon hade också sett prinsen på promenad en sen kväll. Många stod också och väntade med kameror vid prinsens bil som var framkörd till hotellentrén.

Sonen besökte Stjernsund för några år sedan. Bild ;Ove Danielsson

Som nämnts var kungens pappa í Askersund för en militärövning. Jag i
min enfald trodde då att militären skulle leva under fältmässiga förhållande. I tält. Men under den här övningen var det stadens stadshotell som gällde. Militärtält var det aldrig tal om! Hur som helst levde staden upp under några dagar. Och tidningen hade lite skvaller att skriva om och som folk tyckte det var roligt läsa om.

Prinsen hade det skönt på gamla Statt i Askersund under militärövningen.

Stadsparken

Stadsparken i Askersund med Hembygdsgården är ett populärt utflyktsmål. Både för askersundare och ”utbölingar”. En liten idyll. Sedan det från början hånade minitåget börjat gå med turer från hamnområdet har besökssiffrorna kraftigt stigit i höjden. Många gjorde sig lustiga över att Askersund skulle får ett minitåg, men mannen bakom tåget, Alf Höjenberg, hade en liten mera visionär syn än de flesta vid den tiden. Med facit hand är det bara att konstatera att minitåget blev en fullträff. Ett trevligt inslag i stadsbilden och värdefull för hembygdsföreningen.

Bild från 30-talet. Den fina damen med hatt är Augusta Cassel

Hembygdsgården på 30-talet

Lusthuset

Karl-Magnus Svensson och Martin Appelgren

Vi har plockat lite bilder på händelser och personer kring i Stadsparken. Leif ”Linus” Larsson och jag nöjer oss bara med en liten del av det stora materialet som finns om Norra Vättersbygdens Hembygdsförening. Det skulle bli för omfattande annars. Både ”Linus” och jag är också lite insyltade i hembygdsföreningens verksamhet. Farsan Sven jobbade många år upp i Hembygdsgård. Som grabb fick man gå dit med matsäck. ”Linus” är aktiv med att titta igenom föreningens stora bildarkiv, ta fram gamla bilder och ordna utställningar med bilder. Jag är en passiv medlem som betalat avgiften sedan ungdomsåren. Men de första åren berodde det mest på att farsan sa att det skulle vara så. Nu vet jag bättre och gör det utan påtryckningar.

Norra Vättersbygdens Hembygdsförening bildades den 1 maj 1925 på initiativ av kyrkoherde Karl Bäckgren. Innan dess fanns det dock redan en Stadsparksförening. 1930 började föreningen anlägga en Hembygdsgård. Den invigdes i augusti 1933 av landshövding Hasselrot. Redan från början fanns det 10-tal hus i Hembygdsgården. Sedan har Hembygdsgården utvecklas år från år.

Ett udda inslag vid Hembygdsgården är Carl Johans-stenen. Carl XIV Johan var mycket intresserad av när fästningen i Karlsborg byggdes. Vid ett besök vid fästningen 1822 hade han planerat sin återresa över Bocksjö, Igelbäcken och Aspa bruk. Med anledning av det lät bruksägarna i Aspa och lite ”vanligt” folk färdigställa en två meter hög sten med en lite fjäskig inskription till kungens ära. Tyvärr visade det sig att kungen valde en annan väg och då stod bruksägarna och folket där med sin fina sten. Den låg som plansten vid Aspa herrgård till någon i början på 1900-talet upptäckt inskriptionen. Kungens ändrade vägval gjorde att hembygdsföreningen i Askersund kunde resa stenen med sin kuriösa historia.

Kyrkoherde Karl Bäckgren tog intiativet till Hembygdsgården i Askersund

Musik i Hembygdsgården med Georg Pettersson, Sune Lundgren och Nils-Göran Lundfeldt.

Tyra Bäckgren, Agnes Stöök och Hana Ljungqvist. Till vänster skymtar Hary Fallgren

Kaffestugan i Hembygdsgården. Eva Wallin, Inga-Lill Wallin och Arthur Wallin

Loftstugan 1920

Till höger på bilden syns systrarna Krigholm

Hugo Stöök gjorde en stor insats för hembygdsföreningen i Askersund.

Kaffestugan i Hembygdsgården

Kulturpristagarna i Hembygdsgården 2006

Landshövding Hasselrot invigningstalade i Hembygdsgården

Åkare Skoog på väg till Hembygdsgården med ett brudpar.

Huset vid Storgatan 41 flyttades till Hembygdsgården och är numera Klockargården

Farsan Sven lagade Hermans tittskåp och en del slitna rullar. Skåpet finns i Hembygdsgården

Trivselkvällarna med Torsten Lundberg drog tusentals personer till Hembygdsgården. Här med ”Kumla-Greven”.

Klassutflykt till Hembygdsgården i början av 30-talet

Samling vid Kaffestugan. Till höger Volmar Lundkvist. Vid sidan om honom Kalle Hammar.

Lars Ingemar ger ut tecknad satirbok

”Sverige  och Världen idag”  är en liten  udda bok som Lars Ingemar Johansson, Örebro, gett ut. Lars Ingemar är känd för många askersundare. Under ett antal år jobbade han på skolorna i Askersund. Nu föreläser han i ledarskap och mental träning.

-När föreläsningsjobben äts upp av corona började jag teckna vår omvärld under tolv -fjorton månader. Med mina satiriska teckningar vill jag betona vikten av vår yttrande och tryckfrihet. Boken är utmanande och får jag problem kanske jag återvänder till Askersund, säger Lars Ingemar, med ett leende.

Under ett antal år var  Lars Ingemar  också en mycket duktig friidrottare i KFUM, Örebro. Jag har fått en bild från SM i Malmö där han var med blev trea i stafett 4X400 meter. I laget fanns också  askersundaren sedan många är tillbaka, Kim Bergqvist.

Bygg bihotell i Askersunds Strandpark

Till kommunfullmäktige i Askersunds kommun

Motion om utveckling av Strandparken från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Det pågår ett arbete med att utveckla hamnområdet i Askersund och knyta ihop det med Strandparken. Besökare och boende i kommunen ska känna att hamnen och Strandparken känns välkomnande sommar som vinter. Vi vill bidra till det arbetet med ett antal förslag.

Pandemin har visat på vikten av att ha mötesplatser utomhus. Det är också bra för folkhälsan med uteaktiviteter och det vill vi uppmuntra. Till exempel kan man placera ut fler bänkar utmed strandpromenaden och även flera grillplatser.

För att underlätta bad för vinterbadare då kommunen inte har råd med ett kallbadhus, kan man vidta några enklare åtgärder. En brygga med stege som ligger i vintertid och omklädningsrum i anslutning till platsen möjliggör bad även då isen lagt sig.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bibatteribiholk-rod.jpeg

Det finns omkring 300 arter vildbin i Sverige. Bin och andra pollinerare är viktiga i naturens kretslopp och nödvändiga för vår livsmedelsförsörjning. Omkring en tredjedel av dessa är hotade. Bin livnär sig uteslutande på nektar och pollen. Växter med mycket nektar eller pollen kallas dragväxter. Bin behöver tillgång till växter som blommar från tidig vår till sen höst. Ett bra sätt att hjälpa de pollinerande insekterna att överleva är att, då kommunen ska plantera blommor, träd och buskar, väljer dragväxter. Dessa lockar även till sig andra pollinerare såsom fjärilar och humlor. Detta är lämpligt att göra i Strandparken liksom vid alla kommunala planteringar. I Strandparken vill vi att det anläggs en fjärils- och humleträdgård till nytta för alla pollinerare och till glädje för kommuninvånare och besökare. Vidare vill vi att kommunen sätter ut så kallade bihotell där vildbin kan lägga larver och övervintra. Dessa kan enkelt tillverkas av spillvirke och liknande och behöver inte innebära någon större kostnad.

De här förslagen ser vi som en början på en långsiktig ambition att utveckla hela kommunen. Fler mötesplatser, uteaktiviteter och nyttiga planteringar behövs på alla orter.

Vårt förslag är

– Att plantera dragväxter och sätta ut bihotell

– Att förse en brygga med stege och iordningställa omklädningsrum i anslutning till platsen

– Att ställa ut fler bänkar i Strandparken

– Att göra i ordning grillplatser i Strandparken

Tomas Vynge (S), Billy Ludvigsson (C), Annika Finnström (V), Margareta Widell (MP)

Lilla Bergsgatan

Stora Bergsgatan i alla ära men det var på Lilla Bergsgatan det hände saker en gång i tiden. Stans största industri, Askersundsverken, med ett par tre hundra anställda fanns utmed gatan. Stans nöjesliv fanns också på Lilla Bergsgatan med Stadshotellet och biografen.  Och lite längre tillbaka kunde den som ville bli fotograferad gå till Erik Petterssons fotoateljé.

Lilla Bergsgatan. Till vänster ner på gatan Drottning Lovisas skola

Under många år fanns Drottning Lovisas flickskola i en fastighet vid gatan. Huset finns kvar. Lite mer om skolan i slutet på bloggen. Längst ut på udden vid södra bergen fann små hus. I ett av husen bodde Gudrun Sander med sina katter. En originell dam som av många gick under smeknamnet ”Katt-Maja”. I mitten på 20-talet bodde missionsvännen och ”kyrkosystern” Viktoria och Per Johan Wallin på Södra Udden. Ett känt par på den tiden. Bland annat skrev prosten  Karl Bäckgren en lång  historia om deras  liv i Strängnäs stifts julutgåva 1946. Intressant läsning för den som är intresserad. På gatan fanns  också ett  mycket populärt bageri, KIA:s, med specialiteten slankor. Som vanligt har Leif Linus och jag plockat ihop bilder  och annonser från gatan.

En gammal askersundare minns Lilla Bergsgatan

Barnen i Drottning Lovisas skola
Huset där skolan fanns finns kvar och är välskött
Maj -Britt Carlsson utanför Stadshotellet
KIA:s bageri var mycket populärt med sina slankor. Har fått en handduk av en person i familjen som drev bageriet
Gatuarbete utanför Didrikssons kopparslageri
Fotograf Erik Pettersson utanför sin ateljé vid Lilla Bergsgatan
Arbetslag utanför Sparbanken 1910
Södra Udden runt 1900.
Teckning av Gösta Ottoson från en tidning
Bild i hörnet Lilla Bergsgatan -Hospitalsgatan
I det gula huset till höger fanns Drottning Lovisas skola

Drottning Lovisas skola

En gång i tiden var Drottning Lovisas skola var inrymt i ett hus vid gatan. Redan år 1853 fann några unga damer i Askersund för gott att någon eftermiddag i veckan undervisa folkskolans äldre flickor i diverse ”fruntimmersgöra”. Ett sällskap med namnet ”Nytta och nöje” hade bildats runt 1860.  Sällskapet försökte få till stånd en skola för fattiga flickor. Rådman C. A Beckman och hans maka upplät kostnadsfritt lokalen, som rådman C.G. Kjerrström en gång hade låtit byggt vid Lilla Bergsgatan. Senare skänkte makarna Beckman huset till sällskapet.

Ledningen för sällskapet skrev till drottning Lovisas make, Karl den XV:s ,  om att drottningen skulle bli skolans beskyddare. lämnade också kontanta bidrag. Undervisningen startade i augusti samma år. Men misstron mot skolan från askersundarna var stor. Det fanns kritik mot att det inte fanns någon redovisning om vad skolan sysslade med.

Bönemöten i skolan hölls också varje söndagsförmiddag trots gudstjänsterna i stadskyrkan. Kyrkans ledning tyckte det var fel. Kritik kom också mot att skolbarnen fick sitta inklämda mellan ”läsarkärringar”. Flera protesterade också mot namnbytet från ”Fruntimmerskyddsföreningens skola” till ”Drottning Lovisas skola”.  Några år senare upprördes folk över att en herr Maurke visat en ”Konst –och figurteater” i societetssalongen vid Sundsbrogatan. Både gamla och unga tog del av föreställningen med stort nöje. Eleverna vid skolan blev inbjudna, men lärarinnan mamsell Bolin, förbjöd eleverna att gå dit. Många av flickorna trotsade förbudet. Nu vände sig ilskan istället mot mamsells Bolins hårda disciplin. En författare tog dock lärarinnan i försvar genom en artikel i Askersunds-Tidning. Han skrev bland annat: ”att alla beklagliga uttalanden ej skulle kunna nedslå den aktade lärarinnans mod eller  förlama hennes  ädla bemödande  att utså den goda säden i de  ungas hjärtan”.

Ledningen för skolan ordnade en fest för barnen 1869 i anledning av prinsessan Lovisas (en dotter till drottningen) giftermål med kronprins Fredrik av Danmark. Eleverna hade stickat en fin matta till drottningen som då vistades på Ulriksdals slott.  Några elever fick också lämna över mattan. Enligt tidningsartiklar ” blev hon glad” över gåvan. Vad skulle hon säga annars…

Mamsell Bolin var lärare på skolan i 25 år, men på grund av dålig  hälsa   lämnade hon sin tjänst 1885. Hon erhöll då av skolans räntemedel en mindre årlig pension. År 1886 ombildades skolan till en vanlig småskola för flickor. Det blev beslut om att skolan skulle drivas ihop med en annan skola som fanns i Askersund, Högre Flickskolan. ”Drottning Lovias skola” hade också fått löfte om ett samgående. På det viset skulle man få ta del av stadsbidraget. Men ledningen för Högre Flickskolan höll inte sitt löfte. Det ledde till att skolan vid Lilla Bergsgatan fick läggas ner efter att ha haft ekonomiska problem i flera år. År 1928 antogs nya stadgar för sällskapet och då tog man också beslut om att huset skulle användas till att hjälpa sjuka  och fattiga, och till andra allmännyttiga  ändamål. Efter 1934 skänkte stiftelsen ett ganska stort belopp till stadens Hemsysterfond.

Huset kom sedan att i Askersunds församlings ägo. När hjälporganisationer upphörde blev det ofta församlingen som fick ta över. 1957 togs beslut om att sälja fastigheten. 

Sundsgatan

Sundsgatan i hamnområdet har haft en del knepiga gårdsnamn i folkmun. När gårdarna 15 och 8 delades, blev smeknamnen halv femton och halv åtta. Kanske inte helt byråkratiskt, men i mitt tycke mycket roligare. Det brukar bli så när ”vanligt” folk får säga sitt.

Sundsgatan har varit en gata med många olika aktivitet genom åren. Askersunds bryggeri ( i dag GALFA) fanns där, Kraftbolaget fanns i en egen byggnad strax intill strandkanten och i närheten fanns det kommunala klapphuset. Där rådde full aktivitet så fort isen gått bort på vårarna, fram till den första isläggningen på höstarna. Fortfarande tvättas det trasmattor på en brygga där det gamla klapphuset fanns. Ännu finns det gamla järnstängerna där mattorna skulle hängas upp för tork kvar. Askersundstvätten fanns också på Sundsängen. I reklamen var äkta sjövatten en lockvara för tvätten. Att det sedan rann ut ett antal avlopp rakt ut i sjön strax intill var dolt i dunkel. På den tiden var namnet för de ansvariga i den här frågan Hälsovårdsnämnden. Miljönamnet kom med senare och då blev det andra bullar.

En gammal askersundare minns gatan

Innan Kraftbolaget fanns i området låg där en anläggning för varma och kalla bad. Badhusfrågan har tydligen var aktuell i många år. Då fanns det åtminstone ett badhus. Sedan dess har alla politiker varit för ett badhus, men det har alltid funnits en hake. Bristen på pengar.

Utmed gatan har det också funnits garverier och till med ett slakteri. Nu slutar gatan ut mot Sundsbrogatan med Värdshuset Sundsgården. Ett gammalt näringsställe där Askersund har och har haft mycket trevligt genom åren. I trädgården fanns förr en mycket välbesökt minigolfbana. Skolmaten för barnen i Kyrkskolan (Lindbogården) serverades där under en ganska lång period. Näringsstället Garvargården finns också utmed gatan. Den lilla parkeringen i området har döpts till Fisktorget! Det namnet borde bytas ut omgående. Det finns ett antal andra namn som passar bättre in i området. Den som döpte platsen måste haft en dålig dag, eller bara varit på genomresa.

Branden vid Sundsgatan 1938

På platsen finns i dag återvinningsstationen och garagen

Innergården vid Garvaren

Gatan inan bryggeritrappan bygdes

Klapphuset

Maria Karlsson vid Sundsgårdens golfbana

Militärövning på 50-talet i korsningen Sundsgatan-Sundsbrogatan

Petterssons slaketeri. Öppningen är mot Sundsbrogatan

Personalen vid Sundsgården

Gamla Kraftbolaget. Klapphuset till vänster

Som vanligt har Leif Linus hjälpt till med bilder och lite gamla annonser.

Norströmsgatan

Juni 2010Postad av Ove Danielssontor, juni 03, 2010 23:56:54

Vyn från toppen av Norströmsgatan mot landskyrkan är nog en av Askersunds mest avbildade plats. Kyrkan ligger mitt i öppningen på andra sidan sundet. Perfekt för fotografering och teckningar. Nu är utsikten lite naggad av byggen i hamnen . Men Norströmsgatan har bidragit med så mycket mera under årens lopp. Utmed gatan fanns stans stora industrier en gång i tiden, som Askersunds Trikåfabrik, Askersundsverken i korsningen Norströmsgatan-Trädgårdsgatan, och Askersunds kvarn.

En av Askersunds mest fotograferade vyer. Från toppen av Norströmsgatan mot landskyrkan.

Bilden är från tidigt 1900-tal

En bild från 40-talet

Mitt minne från är att en av jobbarna i hamnen, Gustav Fors, kom släpande upp för backen med sin trehjuling fullastad med tunga säckar varje dag. I hamnen fanns både Kvarnen och Centralföreningen. Säckarna skulle lastas på bussarna vid busstationen. Hade arbetsmiljöverket funnits på den tiden hade nog Gustav snabbt fått upphöra med sitt slit. Gustav var precis ingen atlet. Själv cyklade jag till bussarna med paket på en tvåhjuling och tyckte det var tungt. Men insåg snabbt att det var en bagatell mot Gustavs slitgöra.

Längst ner på gatan fanns också Hamnkontoret som under många år styrdes av Sigge Karlsson. I dag är namnet Restaurang Sjötullen. Jobbet att sköta hamnen togs sedan över av sonen Sven. Nykterheten har och har haft sin högborg utmed gatan i Logen Svan , IOGT. I hörnet av Hamnmagasinet fanns också en cykelverkstad, som drevs av två bröder. ”Frågan inte mej, frågan brorsan” var standardsvaret från de båda när inte allt klaffade vid reparationerna. Eller när man frågade om något. När det gäller IOGT-lokalen var det inte nykterheten som lockade mej i första hand. Det var alla böckerna. Under många år fanns nämligen stans bibliotek i lokalerna. Som grabb fanns det inte så mycket pengar att köpa böcker för, så Logen var rena paradiset för alla läshungriga som inte hade så mycket pengar.

Med hjälp av bilder från Leif Linus Larsson så försöker vi återuppliva en del av det som hänt på gatan genom åren.

Hamnkontoret och Askersunds kvarn.

Bronagården

Personalen vid Trikåfabriken på fest. Sitatnde längst fram ägaren Karl Nilsson.

Hamnfogde Sigge Karlsson

Långholmen där Sjöbodarna finns i dag. Så här såg gården ut från Norströmsgatan

Polis Verner Karlsson och hamn-Sigge.

Norströmsgatan 16 år 1912. Helmer Anderssons gård.

Ernst Skoog och Johan Johansson lastar vid Trikåfabriken.

Folkdanslaget inom Logen Svan

Sven Karlsson tog över jobbet som hamnfogde efter pappa Sigge.

Förr i tiden hade kommunen råd med en bokbuss. Den utgick till att börja med från Logen vid Norströmsgatan. Här en bild från Kampetorp. Till vänster Svea Wallin som skötte det hela.

Floragatan

Lite norr ut från Askersunds centrum finns Floragatan. En liten undran är varför just det namnet? Men det kanske är någon som vet och kan kommentera? Det enda jag kopplar ihop med Floragatan är Florahallen (ICA-jouren), som under en period delade lokal med Konsum. Men gatan kom före butiken så den kopplingen är helt ologisk.

Lasse Johansson med bilfirman Ramers moppe.

Floragatan på vintern

Gamla IP

Bild från 1957 IFK -ÖSK

Floragatan är annars en gata som det funnits och finns en del verksamhet som inte så många tänker på. Det finns bara där. Gatan börjar med Askersunds stenhuggeri längst ut i norr och slutar där stadens stolta idrottsplats låg en gång på området intill Konsum. Men utmed gatan har det funnits en karamellfabrik, en lackeringsverkstad , bilfirman Ramers, en teknisk fabrik (pillerfabrik) och en gillestuga för hela området. Det var en stor samlingspunkt för de boende i Korea som området kallades. Tennisplanen fanns också där och har nu ersatts med en förskola, som av någon underlig anledning har fått namnet Sundsängens förskola! Sundsängen ligger inte där, så det måste ha blivit något tankefel.

De allsvenska bandymatcherna på gamla IP fick gatan att överskärmas med bilar och folk som skulle se IFK spela. Man kan säga att det var en hela flora av folk , bilar och bussar som kom till matcherna. Publikrekordet mot Örebro SK ligger strax över 4 000 åskådare. Då var det trångt på gatan innan alla kom in bakom de stora grindarna vid entrén. Men festligt var det.

Tennisplanen låg tidigare vid Floragatan

Bo och Curt Conning

Ruben Johansson ägde hus vid Floragatan och Tore Gustavsson drev stenhuggeriet vid samma gata.

Gösta Persson och Arvid Swidén drev tekniska fabriken vid Floragatan

Gamla Knappfabriken som senare blev bilverkstad, Nu är byggnaden riven. I dag finns ett gruppboende på tomten

Översvärmning i Gillestugan vid Floragatan. Stugan var området samlingspunkt både för gammal och ung.

Lekparken i Korea

Mariannes damfrisering fanns och finns vid Floragatan, men nu med en ny ägare

Pensionärsresa med start vid Florahallen

Ramers 1976

Korsningen Floragatan-Gårdsjögatan

Som vanligt har Leif Linus Larsson och jag plockat ihop lite nostalgibilder från gatan.

Stora Bergsgatan

Äldre bilder från Askersund och dess omgivning har ett stort intresse. Eftersom intresset är så stort plockar jag med ett antal äldre bilder i den här bloggen. Det är en fortsättning på bloggen med visning av några gator från förr. Stora Bergsgatan blir det den här gången . Och som vanligt har Leif ”Linus” hjälpt till med bilder.

Gammalt vykort från Stora Bergsgatan

En gammal askersundare minns

Så här såg det ut inne på gården där Elin Magnison hade sin fotoatelje. I bakgrunden Rådhuset

Birger Andersson på vinterpromenad på Stora Bergsgatan

Folkets Hus parkering i dag. Fotografiet är från 50-talet då kvarteret var bebyggt.

Tant Lisas trädgård . Allt är borta

Så här såg det ut 50-talet. Huset fanns tvärs över gatan där den offentliga Rådhustoaletten finns i dag.

Korsningen Stora Bergsgatan-Stöökagatan

Klassisk bild från Stora Bergsgatan. Huset i förgrunden finns kvar, liksom gamla Samrealskolan på Norra Bergen. Annars är det mesta rivet.

På många gårdar fanns det häststall.

Centralcafét. Där snöhögen finns på bilden är utbyggnaden av Rådhuset placerat

Julen 2010

Klart med köpare av före detta äldreboendet Norra Bergen

På tisdagens sammanträde i kommunstyrelsen fattades beslut om försäljning av det före detta vård- och omsorgsboendet Norra Bergen i Askersund. Köpare är det Askersundsbaserade företaget 3GGG Invest AB genom det nybildade dotterbolaget Norra Eden AB, som nu ska göra trygghetsboende av fastigheten.

Bild: Jonas Gylling

I början av hösten flyttade Askersunds kommun sin verksamhet från Norra Bergen till det nybyggda vård- och omsorgsboendet Smedsgården.

– Försäljningen av fastigheten annonserades ut och ett antal aktörer visade intresse. Efter en urvalsprocess föll valet på 3GGG Invest AB, som planerar ett 60-tal lägenheter i byggnaden. Kommunen säljer fastigheten för 11,2 miljoner kronor, säger Henrik Olofsson, utvecklingschef på Askersunds kommun.

Jonas Gylling driver 3GGG Invest tillsammans med sin pappa och bror och han är mycket glad över att ha fått möjligheten att bygga bostäder i det före detta äldreboendet.

– Jag ser tillsammans med ett antal andra Askersundsföretagare fram emot att skapa Sveriges bästa trygghetsboende, med lägenheter för människor som är 65 år och äldre. Utöver själva lägenheterna kommer vi bland annat att bygga ett orangeri, en trädgård, där de boende kan odla frukt och grönsaker. Det är väldigt roligt att kommunen valde att satsa och tro på oss som lokala företagare, säger Jonas Gylling.

Planen är att det nya trygghetsboendet ska byggas i flera etapper och den totala byggtiden beräknas till fyra år. Boendet kommer alltså drivas i ett dotterbolag till 3GGG Invest som fått namnet Norra Eden AB, eftersom tanken är att själva trygghetsboendet ska heta Eden.

– Det här är vårt största projekt hittills. Vi kommer att börja med den del av fastigheten som ligger närmast centrum. Vi planerar för en snabb byggstart och sedan kommer det ta ungefär ett år tills de första 16 lägenheterna är inflyttningsklara, säger Jonas Gylling.

Kommunstyrelsens ordförande Caroline Dieker (M), är nöjd med försäljningen.

– Planerna känns väldigt spännande och ambitiösa. Det kommer bli ett lyft, bostäder i centrala Askersund är det stor efterfrågan på, inte minst bland de som är lite äldre. Norra Bergens läge är perfekt för ett trygghetsboende, säger Caroline Dieker.

 Pressmeddelande från Askersunds kommun

2021-02-03