Gårdsjögatan

Gårdsjögatan från Väderkvarnsbacken en gång i tiden

Järnvägen för banan Laxå –Norrköping skulle en gång i tiden dras där flerfamiljshuset Ladan ligger i dag, i korsningen Gårdsjögatan-Loggatan. Tomten var bokad till stationsområde. Banan skulle sedan dras vidare över Viken vid Askersunds by och vidare mot Laxå. På området fanns en stor nybyggd loge. Men som alla ser i dag, det blev inte något järnvägsbygge. Istället blev det hus. Det blev för mycket tjafs kring järnvägsbygget, så planerna gick i graven. Vännen Leif Linus Larsson har letat fram en gammal tidningsannons som talar sitt tydliga språk. Tror inte många vet att det fanns så långt framskridna planer på ett stations-och järnvägsbygge just i det området. Men nu vet alla det som läser bloggen.

Den här gången satsar vi på Gårdsjögatan. Linus har letat fram bilder och några har jag plåtat själv. Gatan är lång och det finns mycket intressant att hämta där. Bilderna talar sitt tydliga språk. En del kändisar har bott utmed gatan, som Levi Karlsson ”den blyge”, för att nu nämna någon. Längst norr ut på gatan mot Väderkvarnsbacken hade också IFK sin idrottsplats en gång i tiden. En lokal storindustri fanns också norr ut på gatan, Askersunds cementfabrik. Företaget tillverkade cementplattor och andra artiklar i cement som villaägarna i området behövde. Minns själv att ägaren körde runt med sin truck i Närlundaområdet och lastade av cementplattor av alla de slag. Det var i slutet på 60-talet Närlundaområdet hade just tagits i anspråk för villabebyggelse. Och sedan fortsatte byggandet i närliggande områden. I gamla tidningsartiklar så är namnet i området Kraftkärret eller Krafskärret.

Ägaren måste ha gjorts en förmögenhet under den perioden. Nu är nya stenläggningar på gång igen, men då handlar det inte om cement, utan om riktiga stenar. Fabriken som inte var någon höjdare när det gällde arbetsmiljön finns inte kvar i dag. Intill där den gamla fabriken låg, finns i dag den så kallade ”farfarsbacken” där massor av barn håller till på vintern med pulkaåkning. Även den backen var hotad. Det skulle bli hus även där, men stoppades av aktiva föräldrar som ville ha backen obebyggd.

Farfarsbacken. Vintertid ett paradis för barnen.

Ett annat företag vid gatan var också Einars möbler. Lokalen, en stor röd byggnad upp mot Närlundaområdet, finns fortfarande kvar. I slutet på gatan upp mot Väderkvarnsbacken fanns under många år en stor soptipp dit stans allt skräp kördes. Det var en väldigt blandning av sopor och latriner som tömdes där och täcktes med jord. Som jag minns hade råttorna ett paradis där. Mins att folk gick dit med sina luftgevär för at pricka de stora feta råttorna där.

I dag finns det ett promenadstråk över den gamla tippen och längst ner i dalen strax intill det naturskyddade området finns även i dag en stor tipp, där kommunen och allmänheten tippar trädgårdsavfall. Undrar vilka undersökningar som gjorts av det området? Hur som helst har det blivit ett populärt vandringsstråk från Närlunda och Lustenrust över till Väderkvarnsbacken och Askersunds by. Och jag har inte märkt på mina rundor att marken sviktar där. Det gamla avfallet har tydligen satt sig..

Einar Gustavssons möbler fanns vid Gårdsjögatan. Här visar Einar -som slöjdlärare-Birgitta Pettersson hur det går till. Byggnaden finns fortfarande kvar.

Måklaren Allan Skyrberg var en av många profiler som bodde vid gatan.

EFS-kyrkan

Team Orion har sitt ursprung i EFS-kyrkan. Här Håkan och Else-Britt Elf. I bakgrunden Hagström

Team Orion

Einar Karlsson, en profil på gatan. Bilden är från 60-talet.

Eskil Andersson

En annan profil vid Gårdsjögatan, Levi Karlsson ”den blyge”.

Polis Verner Karlsson med en inlämnad moped vid pensionatet vid Gårdsjögatan.

Det lilla röda huset är borta och har ersatts med moderna byggnader.

Ingvar Björk vid Einars möbler

Norra kyrkogården. I bakgrunden Väderkvarnsbacken

Astrid Fingal vid Gårdsjögatan 25 Vännersdal

Vännersdal
Holger Larsson i Cementfabriken

Cementfabriken i bakgrunden

Gårdsjögatan norr ut på 50-talet. I förgrunden den öppna soptippen och i bakgrunden cemnetfabriken i slutet på gatan.

Publicerat av

alicegatan

OVE DANIELSSON Arbetade på Nerikes-Allehanda som journalist i 30 år. Är numera pensionär, men har fortsatt skriva och fotografera till bloggar, krönikor i NA och till andra tidskrifter. Och nu krönikör i Sydnärkenytt. Till min glädje ledde mitt skrivande och fotograferande till att jag tilldelades kommunens Kulturpris år 2012, nominerad av askersundare som följt mej genom åren. Det blev en stor glad överraskning för mej. Jag är uppväxt i Askersund och har prövat på en del andra yrken innan jag blev journalist. De första åren i yrket skrev jag enbart sport och det var naturligt efter som jag själv varit aktiv i olika sporter. Större delen av mitt yrkesliv arbetade jag annars som allmänreporter, där också fotografering var ett naturligt inslag. För några år sedan gav Ullabritt Jonsson och jag o ut en bok om Askersund . I maj 2022 kom det ut en bok "Oves observationer" som bygger på mina bloggar. Bild-och Kultur i Skyllberg är utgivare.