Gatunamnet Loggatan tillbaka igen

Flera gånger har jag skrivit om gatunamn i Askersund på min blogg.  Lite undrande har jag alltid varit över att namnet på gamla Loggatan hade ändrats till Klockaregatan. Har aldrig fått något svar på varför och när ändringen gjordes. Skrev och tjatade om att kommunen borde byta tillbaka till det gamla namnet, Loggatan.  2019 togs det också ett kommunalt beslut om att ta tillbaka det gamla namnet men ännu har inte gatuskylten bytts ut. Det är bara att lyfta på kepsen för beslutet. Jag tar inte åt mig äran av ändringen. Så stor är jag inte. När föreningen Gamla Askersund skrev till kommunen om det felaktiga namnet blev det lite mera tyngd över det hela.  Mycket mera än från en enkel bloggare. Men vad kvittar det. Huvudsaken är det gamla historiska namnet kommer tillbaka. Kanske en bagatell tycker någon men jag tycker man ska vara rädd om gamla historiska namn och hur de nya gatudragningarna blir.

Loggatan längst fram i bild. En äldre bild från Leif Linus arkiv
Adressen Loggatan finns i dag några gator bort från den gamla gatuadressen

Som grabb minns jag de gamla logarna utmed gatan där Pingstkyrkan ligger. Det gamla namnet var logiskt till skillnad från Klockaregatan. Namnet Loggatan (Logegatan) har mycket gamla anor och har funnits i kartbilden sedan 1874. Konsekvensen av ett namnbyte är att de två nybyggda särskilda boendena får byta adress från Klockaregatan till Loggatan. Pingstkyrkan kommer inte att beröras av  ändringen. Församlingen använder Storgatan som sin adress.

Gatunamnet Klockaregatan ersatte Loggatan under en period, Nu är ordningen återställd.

Varför Loggatan har fått sitt namn har jag ganska klart för mej efter ha läst en berättelse av en gammal man som bodde i Askersund i början på 1900-talet. På gatans norra sida fanns i början på 1900-talet ett antal logar.  Byggnaderna försvann genom flera bränder enligt den gamle mannen. Ibland övernattade personer i ladorna. Vid något tillfälle hade en av nattgästerna enligt honom tänt på en loge, för att sedan gå upp på Norra Bergen ovanför och njuta av skådespelet.

Loggatan längst fram i bild. En äldre bild från Leif Linus arkiv

Mannen som berättat bodde nedanför stadskyrkan mitt emot gamla kyrkogården. I hörnet Logggatan –Kraffskärsvägen (Gårdsjögatan) fanns ett svinhus, som senare  hyrdes av en person till hönshus. Även denna byggnad eldhärjades. Året var 1906 eller 1907. Skolan hade börjat tas i bruk innan den var helt färdig 1907.

”Under brandnatten kom det eldflagor seglande ner vid ingångsporten i hörnet Hospitalsgatan – Storgatan. Vi trodde först det var Sameralskolan som stod i brand. På den tiden hängde en brandlur i Rådhusets förstuga. Den som upptäckte en eldsvåda fick ta luren och löpa genom gatorna och tuta. Jag väcktes på natten av det otäcka tutandet och blev rädd. Men husvärden Almstedt kom och lugnade och förklarade att det bara var svinhuset som brann. Ryktet gick sedan att någon kväll före plockat bort de flesta hönsen och sedan tuttat på. Men det blev aldrig utrett”, berättat den gamle mannen.

Brandchef vid den här tiden var storväxte yllefabrikören A.W. Bergqvist, som med långa kliv ledde de få hästförspända brandsprutorna. Yllefabriken som fanns väster om gamla Varmbadhuset i hamnområdet. Senare blev där en snickerifabrik och ett spannmålsmagasin.

Vid ett tillfälle hände ett vinterintermezzo med koppling till gamla Loggatan. En man med smeknamnet ”Lapp-Oskar” hämtade ett hölass i en av logarna med sin oxe. Ett gäng grabbar åkte med på lasset. En av grabbarna satt högst upp på lasset och höll i tömmarna medan den ekonomiske ”Lapp-Oskar” gick bakom och plockade höstrån som fallit ner. När ekipaget kom till hörnet av gamla kyrkogården och prästgården vände oxen väster ut ner för den stora bryggarbacken. Han var förmodligen van att göra det. Hölasset och grabbarna ramlade av när oxen ryckte till. Historien berättar inte om hur lasset kom ”på fötter” igen. ”Lapp-Oskar brydde sig inte så mycket om hur det gått med grabbarna. Han var mest bedrövad över att inte allt hö kom till nytta.

Beslut om namnändringen tillbaka till gamla Loggatan togs som jag skrev redan 2019. Men i en handling om Stadsutveckling finns namnet Klockaregatan fortfarande kvar. Men det kanske bara är miss och den mänskliga faktorn som spelat in. Så här står det i de kommunala handlinningarna i dag:

Klockaregatan – Detaljplanen 1882-P2019/9 medger Klockaregatans anslutning till Drottning Kristinas väg norr om nuvarande ”Norra Bergen”. Syftet med planen och gatans förändrade sträckning är att öppna upp för silande trafik i bostadsområdet norr om centrum och för att förbättra trafikflöden i och med bostadsexploatering av ”Norra Bergen” .Gatan föreslås utföras som en 6,5 m bred asfalterad dubbelriktad väg utan trottoarer.

Stöökagatan

Gamla Stöökagatan i Askersund ska förlängas. Gatan ska i fortsättning finnas  på båda sidor  om Drottning Kristinas  väg och ansluta till Bragegatan. Området där  kallades  förr för Villastaden.  Den nya gatstumpen ska gå igen  skolparken  som nu ska bebyggas. Allt det här har stått i min gamla tidning och då får man lita på det.  Enligt tidningen ska  den nya sträckningen binda samman stadskärnan och det gamla rutmönstret förädlas. Det gamla rutmönstret sträcker sig  annars bara fram till Drottning Kristinas väg.

Stöökagatan vid Torgparken .50-tal.

 Det verkar inte ha varit aktuellt att istället förlänga Bragegatan för att slippa få Stöökagatan på var sin sida av Drottning Kristinas  väg. Politikerna  vill också rädda några gamla träd i parken  när den ska bebyggas. Gamla Sjukstugan (Skolkontoret) ska säljas men får  inte rivas. Och tur är väl det. Det blir  heller  inga utfarter mot Drottning Kristinas väg.

Enligt en äldre grundkarta indelades staden i 44 kvarter med sju gator i sträckningen norr och söder och sex i öster väster. Det är bara att konstatera att staden växt.

När Rådhuset byggdes ut blev stora delar av gatan norr ut kontoriserad. Folk stannar ofta i dag i närheten av torget och den stora matvarubutiken. I gamla posthuset vid Stöökagatan finns både ”Silver Carina” med sin verkstad, Eva Sääv med sin shopping och detaljhandel. Hon arbetar också som tapetserare.  ”Glas och Lakrits” med Beatrice Andersson finns i huset och tvärs över gatan ligger Borgmästarhuset  där det finns ett café, så ett råd är att inte bara stanna vid torget. Gå några steg extra. Det påminde lite om gamla tider vid Stöökagatan.

En gammal Askersundare minns Stöökagatan

Stöökagatan i Askersund norr ut från torget var förr ett livligt gångstråk. Där låg Centralcaféet, en sytillbehörsaffär, Erik Vulkarns gummiverkstad, Sams begravningsbyrå, Kias bageri, Bernhard Andersson skomakeri för att nämna något. På Rådhustomten fanns också en affärsbarack. Verksamheter som folk var mer eller mindre tvingade att besöka ganska ofta.

Hanna Gustavssons Garn och Vävnadshandel. Borgmästarhuset i bakgrunden
Rådhuset Torget Stöökagatan Väderkvarnsgatan
Rådhuset till höger
Tvätt på Stampagården . Gården låg ner mot vattnet från Torget. I dag en parkering.
Till höger Borgmästarhuset
Axel Fredriksson bokbinderi vid Stöökagatan
Gatan ska rustas. Många klagar i dag på att det grävs för mycket. men det är inget nytt. På bilden hamn-Sigge som lastar på. Längre bak på bilden skymtar torget
Polis Arthur Fredö och Ivar Ernström inne på ”Vulkarns gård” vid Stöökagatan
Hörnet Stöökagatan -Stora Bergsgatan med Borgmästarhuset i bakgrunden. Westlins tobak i förgrunden.
Innan Rådhuset byggdes till fanns Einars livsmedelsbarack på tomten. Rådhuset i bakgrunden. Baracken flyttades sedan till gamla idrottsplatsen.
Bernhard Andersson skomakare vid gatan. Det lilla verkstadshuset finns kvar.
Hörnet Väderkvarnsgatan -Stöökagatan
Butiksinnehavare vid Stöökagatan har lagt ut en trasmatta på gatan. Men ingen riktig.
Stig Åhlin och montör Olsson vid butiken som fanns vid Stöökagatan. Radio-Allan drev butiken i många år.
Gamla mejeriet. Muren runt tomten finns kvar.
Stöökagatan vid Torgparken
Stöökagatan upp mot Torget en tidig vårdag
Åkargården. Där finns bostadsrätter i dag. Gården låg ovanför Garvargården upp mot staden.
Birger Andersson var en flitig gäst i Lönns hus vid Stöökagatan . Han var lite vaktmästare i pannrummet.
Villastaden på vykort. Där finns i dag bland annat Bragegatan

Någon kanske undrar över namnet Stöökagatan. Det kommer från familjen Stöök som drev handeln redan på 1600-talet i Askersund. Några i familjen var också rådmän. Förmodligen är det efter gårdsägare Lars Stöök som gatan uppkallats. Han var nämnd i protokoll redan 1671. Stööks klädbutik låg utmed Storgatan (där BE-GE:s finns i dag), så i modern tid blev det inte riktigt rätt. Familjens butik har inte funnits vid Stöökagatan.

Stööks vid Storgatan

Som vanligt har vännen Leif Linus hjälpt till med en del bilder från sin stora samling

Gårdsjögatan

Gårdsjögatan från Väderkvarnsbacken en gång i tiden

Järnvägen för banan Laxå –Norrköping skulle en gång i tiden dras där flerfamiljshuset Ladan ligger i dag, i korsningen Gårdsjögatan-Loggatan. Tomten var bokad till stationsområde. Banan skulle sedan dras vidare över Viken vid Askersunds by och vidare mot Laxå. På området fanns en stor nybyggd loge. Men som alla ser i dag, det blev inte något järnvägsbygge. Istället blev det hus. Det blev för mycket tjafs kring järnvägsbygget, så planerna gick i graven. Vännen Leif Linus Larsson har letat fram en gammal tidningsannons som talar sitt tydliga språk. Tror inte många vet att det fanns så långt framskridna planer på ett stations-och järnvägsbygge just i det området. Men nu vet alla det som läser bloggen.

Den här gången satsar vi på Gårdsjögatan. Linus har letat fram bilder och några har jag plåtat själv. Gatan är lång och det finns mycket intressant att hämta där. Bilderna talar sitt tydliga språk. En del kändisar har bott utmed gatan, som Levi Karlsson ”den blyge”, för att nu nämna någon. Längst norr ut på gatan mot Väderkvarnsbacken hade också IFK sin idrottsplats en gång i tiden. En lokal storindustri fanns också norr ut på gatan, Askersunds cementfabrik. Företaget tillverkade cementplattor och andra artiklar i cement som villaägarna i området behövde. Minns själv att ägaren körde runt med sin truck i Närlundaområdet och lastade av cementplattor av alla de slag. Det var i slutet på 60-talet Närlundaområdet hade just tagits i anspråk för villabebyggelse. Och sedan fortsatte byggandet i närliggande områden. I gamla tidningsartiklar så är namnet i området Kraftkärret eller Krafskärret.

Ägaren måste ha gjorts en förmögenhet under den perioden. Nu är nya stenläggningar på gång igen, men då handlar det inte om cement, utan om riktiga stenar. Fabriken som inte var någon höjdare när det gällde arbetsmiljön finns inte kvar i dag. Intill där den gamla fabriken låg, finns i dag den så kallade ”farfarsbacken” där massor av barn håller till på vintern med pulkaåkning. Även den backen var hotad. Det skulle bli hus även där, men stoppades av aktiva föräldrar som ville ha backen obebyggd.

Farfarsbacken. Vintertid ett paradis för barnen.

Ett annat företag vid gatan var också Einars möbler. Lokalen, en stor röd byggnad upp mot Närlundaområdet, finns fortfarande kvar. I slutet på gatan upp mot Väderkvarnsbacken fanns under många år en stor soptipp dit stans allt skräp kördes. Det var en väldigt blandning av sopor och latriner som tömdes där och täcktes med jord. Som jag minns hade råttorna ett paradis där. Mins att folk gick dit med sina luftgevär för at pricka de stora feta råttorna där.

I dag finns det ett promenadstråk över den gamla tippen och längst ner i dalen strax intill det naturskyddade området finns även i dag en stor tipp, där kommunen och allmänheten tippar trädgårdsavfall. Undrar vilka undersökningar som gjorts av det området? Hur som helst har det blivit ett populärt vandringsstråk från Närlunda och Lustenrust över till Väderkvarnsbacken och Askersunds by. Och jag har inte märkt på mina rundor att marken sviktar där. Det gamla avfallet har tydligen satt sig..

Einar Gustavssons möbler fanns vid Gårdsjögatan. Här visar Einar -som slöjdlärare-Birgitta Pettersson hur det går till. Byggnaden finns fortfarande kvar.

Måklaren Allan Skyrberg var en av många profiler som bodde vid gatan.

EFS-kyrkan

Team Orion har sitt ursprung i EFS-kyrkan. Här Håkan och Else-Britt Elf. I bakgrunden Hagström

Team Orion

Einar Karlsson, en profil på gatan. Bilden är från 60-talet.

Eskil Andersson

En annan profil vid Gårdsjögatan, Levi Karlsson ”den blyge”.

Polis Verner Karlsson med en inlämnad moped vid pensionatet vid Gårdsjögatan.

Det lilla röda huset är borta och har ersatts med moderna byggnader.

Ingvar Björk vid Einars möbler

Norra kyrkogården. I bakgrunden Väderkvarnsbacken

Astrid Fingal vid Gårdsjögatan 25 Vännersdal

Vännersdal
Holger Larsson i Cementfabriken

Cementfabriken i bakgrunden

Gårdsjögatan norr ut på 50-talet. I förgrunden den öppna soptippen och i bakgrunden cemnetfabriken i slutet på gatan.

Nu ska vi vara snälla…

Nej, nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla! Så sjöng Karl Gerhard en gång i en revykuplett. Lite av den andan vill presidiet i Askersunds fullmäktige omsätta hos ledamöterna. I kallelsen till senaste sammanträdet fick politikerna ett litet medskick om förhållningsregler.

Skrivningen från presidiet väckte en del förvåning. Per Eriksson, s, undrade vad ledamöterna i fullmäktige fick säga i fortsättning. Han menade att det var bättre om ordföranden sa ifrån direkt på sammanträdet, i stället för att sända ut förhållningsregler. Och han fick en del medhåll.

Ingrid Trodell Dahl andre vice ordförande  i presidiet tog avstånd från uppmaningen  som stod i kallelsen. Hon tyckte det var ett hot mot det fria ordet. Inger Trodell Dahl:

”I kallelsen finns en text, På förkommen anledning osv… en text som jag som 2-e vice ordförande accepterade att skicka ut inför detta möte. Jag backar på det. Anledningen är denna. I fullmäktige får man säga precis vad man vill om det rör ärendet, och man får ge kritik om man vill. Det är glasklart. Det man inte får är om det inte strider mot annan lag, som diskrimineringslagen, vilket inte heller var fallet.

Efter att kallelsen gick ut har jag fått till mej många synpunkter på texten, både positiv och negativ, vilket har gett mej ett antal sömnlösa nätter. Jag har läst igenom kommunallagen där inget säger att man inte får ge kritik eller ha synpunkter på ledning och styrning. Jag har läst artiklar i ämnet och jag har lyssnat på det inspelade mötet ett antal gånger och inser att jag alldeles förhastat skrev under skrivningen ni fått från presidiet.

Jag vill härmed frånsäga mej skrivningen och står inte för den. ”Ordet är fritt” har fått en djupare innebörd för mej och det är just här i fullmäktige ordet ska vara fritt, i demokratins namn.

Jag vill att det antecknas i protokollet att jag inte står bakom skrivningen.

Tack”

Bakgrunden till förhållningsreglerna som sänts ut var förmodligen en ledamot som gick hårt åt tjänstemän vid byggförvaltningen vid förra  mötet. Politikern tyckte att det gick allt för långsamt och att man ägnade sig för mycket åt oviktiga saker.

Med tanke på kritiken för några veckor sedan fanns nu   Samhällsbyggnadschef Fredrik Idevall  på plats- tror det var så- för att presentera den nya samhällsbyggnadsförvaltningen som bildades från den 1 januari 2021 där Askersunds kommun, Laxå kommun och Lekebergs kommun ingår. Inget ont om Idevall, men långa föredragningar om hur nämnder jobbar är inget för fullmäktige. Tycker jag. Det är alldeles för internt. Informationen kan nog de politiska partierna sköta internt på ett annat sätt. Det är politiker som jag som åhörare vill höra och hur de resonerar sig fram till beslut. Det är resultatet som är det viktigaste. Inte hur  olika organisationer  ser ut.

Kollade Webbsändningen hemma vid köksbordet. Det tog lite tid innan presidiet fick kontakt med alla. Och någon ursäktade sig till och med att han hade försovit sig!

Efter ha bevakat fullmäktige i Askersund ett antal år som journalist är det bara konstatera att debatterna i dag är rena söndagsskolan mot förr. Då fanns det politiker i de lokala partierna som verkligen pratade klarspråk”. Ordförande Bengt Norefors fick använda sin klubba flitigt. Kommentarer var då ”vad sitter du och knackar efter så fort jag pratar”. Borgmästare Bernhagen som också var sekreterare fick också sina fiskar varma som att ”du kan ju aldrig hålla reda  på ett papper”.  Men så går det inte till nu.