Min tidningskrönika 15 juli 2018

Vilken badsäsong! Det var länge sedan jag har badat så mycket som i år. Jag tycker om att bada. Är uppväxt med det. Får nästan gå tillbaka till min barndom vid Gårdsjöns strand för att hitta en liknande badsommar. Där var det nödvändigt att lära sig simma tidigt, annars kunde det gått illa. Visserligen stod farsan Sven på trappan och ropade att vi skulle akta oss. Så var det både vinter och sommar. Tror inte det hade hjälpt om något inträffat men han tänkte rätt. Man ska vara försiktigt med vatten och is.

Simskola var inget för mej. Lärde mej på egen hand. Förstod aldrig varför många ungdomar cyklade förbi hemma för att åka på simskola i Askersund. Gårdsjön låg öppen. Det var bara att sätta igång och träna. Men nu vet jag bättre. I simskolan lär man sig simma på ”rätt” sätt. Jag har en egen hemmagjord värdig simstil. Det blev heller inte så långa sträckor, utan mest lek. Kanske vi simmade längs Gårdsjön några gånger, men det var inte så roligt. Bara att ligga och mala i vattnet utan att det händer något. Det sägs att barn påverkas av sina föräldrar. I mitt fall gäller det inte när det gäller simning. Har döttrar som simmar tusentals meter varje gång till skillnad från mej. Hur som helst har jag i alla fall klarat ett antal simborgarmärken som ändå är 200 meter.

Många avundas säkert Askersund och alla möjligheter till friluftsbad som finns där. Det är bara att välja sjö och plats. Själv brukar jag hålla till vid Hagabadet eller badet på Borgmästareholmen. Dit är det gångavstånd för mej. För barnfamiljer som vill slippa tjat om glass eller dricka så är Haga perfekt. Det finns inget att köpa där. Till holmen behöver badgästerna inte ta med de obligatoriska Ballerinakexen och något drickbart längre. Minns att det ofta var så när ungarna var små. På holmen finns nu både fika, grillat och maffiga hamburgare. Vid Hargebaden finns allt. Temperad bassäng, vattenruschbana, restaurang och allt vad man önskar.

Borgmästareholmen

En del älskar att ligga trycka hela dagar i solen på badstränderna för att få fin färg. Själv har jag aldrig haft tålamod att ligga på stranden hela dagarna. Lite förargligt är det också på ställen som Hargebaden. Jag har inga tatueringar och känner mej litet uttittad. Tatueringar verkar vara ett måste. Det är bara att kolla på fotbolls-VM. Om det är snyggt? Det är upp till var och en, men ibland kan jag tycka att det blir i mesta laget. Undrar vad det kostar att bli dekorerad? Det kan inte vara billigt. Och det får inte bli fel. Tänk om namnen på armar och ben blir felstavat. Viken mardröm.

Publicerat av

alicegatan

OVE DANIELSSON Arbetade på Nerikes-Allehanda som journalist i 30 år. Är numera pensionär, men har fortsatt skriva och fotografera till bloggar, krönikor i NA och till andra tidskrifter. I våras var jag med om att ge ut en Askersundsbok tillsammans med fotograf Ulla-Britt Jonsson. Till min glädje ledde mitt skrivande och fotograferande till att jag tilldelades kommunens Kulturpris år 2012, nominerad av askersundare som följt mej genom åren. Det blev en stor glad överraskning för mej. Jag är uppväxt i Askersund och har prövat på en del andra yrken innan jag blev journalist. De första åren i yrket skrev jag enbart sport och det var naturligt efter som jag själv varit aktiv i olika sporter. Större delen av mitt yrkesliv arbetade jag annars som allmänreporter, där också fotografering var ett naturligt inslag.