Bilder från musikfestivalen i Askersund.Håll till godo.
Löskefolket med Göran Ringbom
Jessica Falk på Krokodilen
18 juli 2015.
Bild från början av 60-talet från Torgparken. Mycket är sig likt.
Det blev mycket på en gång när Torgparken i Askersund skulle återinvigas på fredagsmiddagen. Samtidigt skedde också invigningen av festivalen ”Folk,Blues och Jazz i Askersund”. Och inte nog med det. Bostadsrättsföreningen som har sina hus i kanten av Torgparken tilldelades ett tillgänglighetspris. Nu kan alla ta sig in i butikerna i anslutning till parken utan problem. Kommunen fick också ta emot tillgänglighetsflagga av en organisation som jobbar med sådana frågor. De senaste åren har Askersunds kommun abonnerat på en sådan flagga. Något som visar att man jobbar med frågor som gör det lättare för alla att komma till platser, dit alla andra kan komma. Och så skedde förstås den sedvanliga avprickningen med en röd bock. Det skedde som sig bör uppe på krönet av den stora trappan. En trappa som också kan användas till scenframträdanden och tal. Och strax intill var den nystartade uteserveringen fylld till sista plats i det vackra vädret.
Jan-Åke Looström, ska lämna in ett förslag om utsmyckning vid södra infarten till Askersund. Inte i själva rondellen utan på gräsmattorna söder och norr om infarten. Looström vill se två båtankare i trä där. Han vill att bilisterna ska uppmärksammas på Askersund som sjöfartsstad.
Kommande helg blir Askersund en enda stor konsertlokal. Det kommer att spelas och sjungas lite var stans. Både inomhus och utomhus. I kyrkor och på serveringar . Avslutningen på söndag sker i Hembygdsgården tillsammans med Andrea Dawson. Och det är helt gratis. Samtidigt blir det full fart på Klubb Krokodilen vid Norströmsgatan. Lägger med fredagsprogrammet för ”Folk, Blues och Jazz i Askersund”. Arrangemanget är en utökning av musikstilar jämfört med den tidigare ”Tradjazzfestivalen”.
Jessica Falk kommer till Klubb Krokodilen på fredag kväll. I december släppte Jessica Falk albumet ”Just Do It”, ett pop- och rockinfluerat album inspelat i Tennessee, USA. I oktober släpptes första singeln, som också delar namn med albumet. Med sin musik vill Jessica Falk inspirera andra att ”orka lite till” och hitta modet att följa sina drömmar. Tidigare hade Jessica, i yrket som musikpedagog, skrivit musikaler till de lokala skoleleverna hemma på den norrländska orten. Genom gig som barpianist runt om i landet hade hon också byggt en bred repertoar. Men hon hade aldrig tidigare skrivit åt sig själv. Nu tog hon chansen att uttrycka allt hon burit inom sig
Albumets producent Scott Baggett säger så här om Jessica: ”Jag har arbetat med många fantastiska människor under åren, men aldrig tidigare tillsammans med någon som har mer passion, beslutsamhet och glädje till musik än Jessica Falk. Hon är född till att sjunga, spela, skriva och uppträda. Att arbeta med henne på ’Just Do It’ är en sann höjdpunkt i min musikkarriär. Jessicas vision kommer att uppfyllas.”
I pausen sjunger Anastazija Öhrman och Caisa lite covers.
Blues med Booze Brothers blir det på lördag i Krokodilen
Äldre IFK Askersundsspelare i fotboll drabbade samman i helgen på Solberga. Och det blev lite av publikinvasion. Fruar, barn, föräldrar och anhöriga till spelarna kantade fotbollsplanen. Ett lag innehöll spelare över 40 och ett lag spelare över 30. Som sig bör vann det yngre laget med 4-3 även om det satt hårt inne.
Bilderna på lagen kommer från IFK:s hemsida.
30-laget
40-laget
Semesterplaneringen är klar för de flesta som jobbar. Stugor och resor är bokade kan man förmoda. Allt ska stämma med övriga familjen. Så höll jag också på när jag jobbade. Träffade för övrigt en som tyckte att själva planeringen hemma vid köksbordet på vinter var det bästa. Resan med familjen kunde han avstå. Så långt gick aldrig jag. Tyckte det var roligt att följa med. Det lustiga var jag fortsatte med planeringen något år efter pensioneringen, tills jag kom på att vi kunde åka när som helst.
När ungarna var små tältade vi ibland, men det var inget för mej. Tycker inte att man ligger bekvämt i tält. Senare övergick vi till vandrarhemsturnéer . Det var både trevligt och billigt.
En gång försökte jag hyra ett rum i Askersund hos en äldre dam som hade haft stället ganska länge. Det handlade om ett reportage hur det var att bo på ”Resande&Rum” på hemorten. Hon var minst sagt skeptisk till min förfrågan. Jag blev nekad trots flera försök. ”Du bor i stan, så det är bättre att du går hem och lägger dej och inte kostar ut pengar på att hyra ett rum”, blev svaret hela tiden. Min förklaring att tidningen betalade hjälpte inte. Vi fick ta in på Lerbäcks hotell istället.
Många reser till något varmare land för att inte riskera regn och rusk. Innan mitt mörka hår och skägg hade övergått till grått hade jag alltid besvär med tullen på resor utanför Sverige. De hade förutfattade meningar om hur en smugglare såg ut. Han skulle vara mörk och ha skägg. Precis som jag på den tiden. Vet inte hur många gånger jag blivit stoppad och fått plocka upp alla saker ur resväskor som varit noga packade, för att sedan få trycka ner alla prylar igen. En period jobbade jag på ett glasbruk i Holland. Varje gång både hem och dit blev jag stoppad. Vågade inte ta med en pilsner extra med risk för att jag skulle åka fast.
Vid en resa till Kreta hamnade jag intill en man som var helt övertygad om jag skulle hem till familjen i Grekland. Precis som han. Det gick inte att övertyga honom om att jag skulle på semester och var svensk. Mina argument möttes bara av ett ”ja-ja” med ett leende. Ett annat semesterminne är från den lilla fina ön Ven. För att slippa störningar när jag skulle sova hade jag fått öronproppar av en person. Tyvärr var det inte helt fräscha. En propp fastnade i örat och det ledde till att jag fick uppsöka vårdcentralen på ön. Sköterska skrattade och frågade om hur det gått till. Kommer inte ihåg hur jag tog mej ur det hela. Har för mej att min förklaring var att jag hade snubblat och landat med örat mot en kommod. Minns inte riktigt.
Vyn från toppen av Norströmsgatan mot Landskyrkan är nog en av Askersunds mest avbildade plats. Kyrkan ligger mitt i öppningen på andra sidan sundet. Perfekt för fotografering och teckningar. Men Norströmsgatan har bidragit med så mycket mera under årens lopp. Utmed gatan fanns stans stora industrier en gång i tiden, som Askersunds Trikåfabrik, Askersundsverken i korsningen Norströmsgatan-Trädgårdsgatan, och Askersunds kvarn.
Mitt minne från Centralföreningen är att en av jobbarna, Gustav Fors, kom släpande upp för backen med sin trehjuling fullastad med tunga mjölsäckar varje dag. Säckarna skulle lastas på bussarna vid busstationen. Hade arbetsmiljöverket funnits på den tiden hade nog Gustav snabbt fått upphöra med sitt slit. Gustav var precis ingen atlet. Själv cyklade jag till bussarna med paket på en tvåhjuling och tyckte det var tungt. Men insåg snabbt att det var en bagatell mot Gustavs slitgöra.
Fors och Liden vid Centralföreningen
Längst ner på gatan fanns också Hamnkontoret som under många år styrdes av Sigge Karlsson. I dag är det en Kinarestaurang. Jobbet att sköta hamnen togs sedan över av sonen Sven. Nykterheten har och har haft sin högborg utmed gatan i Logen Svan , IOGT. I hörnet av Hamnmagasinet fanns också en cykelverkstad, som drevs av två bröder. ”Frågan inte mej, frågan brorsan” var standarsvaret från de båda när inte allt klaffade vid reparationerna. Eller när man frågade om något. När det gäller IOGT-lokalen var det inte nykterheten som lockade mej i första hand. Det var alla böckerna. Under många år fanns nämligen stans bibliotek i lokalerna. Som grabb fanns det inte så mycket pengar att köpa böcker för, så Logen var rena paradiset för alla läshungriga som inte hade så mycket pengar.
Gamla Hamnmagasinet i Askersund har blivit något av kulturens högborg. Något som hamnjobbarna en gång i tiden knappast kunde drömma när de slet med lasten från båtarna i hamnen. Då var byggnaden just ett magasin. Men det skulle komma andra tider.
I dag är bottenvåningen fylld med små butiker och hantverkare. På övervåningen finns konsthallen och auktionskammaren. Närmast väntar en minnesutställning över Askersundskonstnär Agneta Swidèn. En utställning som säkert kommer att dra mycket folk.
Agneta Swidèn
Under ett antal år var magasinet en verklig huvudvärk för beslutsfattarna hur underligt det låter i dag. Vad skulle den gamla byggande användas till? Skulle den rivas eller rustas. De politiska partierna kom senare att använda magasinet som lockbete i valrörelserna. Det fanns massor av förslag. Många var mycket fantasirika. Det handlade om att förvandla byggnadens bottenvåning till en saluhall. Fiskbutik, glashytta, och keramikverkstad var andra förslag. Som alltid handlade det om pengar. Hur mycket skulle satsningen få kosta? En del av verksamheterna blev också verklighet, som keramikverkstaden och glashyttan. Den senare finns inte kvar längre.
Ett mycket radikalt förslag var att flytta fram magasinet fem meter! Enligt många politiker var det ett utmärkt förslag. På det viset skulle man slippa den läckande stenmuren som finns på baksidan. En del undrade om det inte var bättre att plocka bort stenmuren än att flytta hela magasinet. Men det blev det inte någon flytt, på grund av allt för höga kostnader.
Nu har det gått ett antal år sedan Gösta Svensson blåste invigningsfanfaren och alla verkar vara nöjda med satsningen som gjordes på Hamnmagasinet. Förmodligen av de mera lyckade satsningar som gjorts. Magasinet har blivit ett verkligt dragplåster i hamnområdet. En turistattraktion. Hur skulle det ha sett i hamnen utan magasinet…
Kan väl heller inte undgå att nämna att en riktig trotjänare i magasinet är min bror, keramikern Karlherbert. Han har funnits i byggnaden sedan invigningen 1989 och finns där fortfarande. Nu med barnbarnet Sandra. Brukar inte skriva så mycket om släkten men jag tycker brorsan är värt uppmärksamheten.
Brorsan keramikern Karlherbert med barnbarnet Sandra i keramikverkstaden
Det är bäddat för en verklig publikmatch på Solberga IP i Askersund på lördag eftermiddag. Drabbningen startar kl 15. IFK-spelar från 80-och 90-talen drabbar samman. Spelaren som ordnat det hela är Kenny Samuelsson, duktig försvarspelare i IFK under ett antal år. Kenny har samlat massor av ”gamla” spelare. Nedan alla som tackat ja till matchen. De som fyllt 40 finns ett lag och de som fyllt 30 i ett lag.
40- laget Askersund
Jesper Backeborn
Marcus Ludvigsson
Thomas Corp
Martin Ryberg
Conny Persson
Daniel Hedelius
Magnus Nilsson
Fredrik Bernström
Johan Persson
Jonas Persson
Tomas Johansson
Jonny Sjöberg
Göran Sjöberg
Said Todorovac
Semko Todorovac
Mattias Mattsson
Niklas Hallan
Patric Lundfeldt
Rickard Eriksson
Björn Dalevi
Tony Welin
Fredrik Lindberg
Morgan Larsson
Roger Karlsson
Steve Samuelsson
Matchcoach:Hans-Olov Mattsson
Leo Hirverud
30 -laget
Joakim Hedelind
Robert Roos
Gabriel Wilund
Kenny Skagerlund
Johan Bergqvist
Andreas Zetterlund
Börje Samuelsson
Jonas Hirvelä
Patrik Hirvelä
Clas Starkenberg
Christian Larsson
Mathias Persson
Andreas Björhed
Henrik Arnersten
Kristofer Mattsson
Jonathan Swärd
Henrik Bernström
Kenny Samuelsson
Markus Hammarlund
Björn Eriksson
Dan Eriksson
Björn Karlsson
Pär Andersson
David Gustafsson
Robert Bergö
Michael ”Sippa” Carlsson
Tommy Lönnström
Jonas Hermansson
Fredrik Jonsson
Henrik Nilsson
Mathias Rahmstedt
Andreas Hagerud
Anders Sandberg
Coach:Anders ”Sillen” Hansson
Coach: Henrik ”The Special One” Zetterlund
Hagabadet är ett mycket underskattat bad i Askersund. Besöker badet massor av gånger varje år. Och har gjort det sedan ungdom trots att jag är uppväxt två-tre meter från Gårdsjöns strand. Klart jag badade där också men kompisarna fanns ju ofta vid Haga. Det är lite västkust med klippor över det hela. Så mycket bättre kan det inte bli. Ibland hör jag att det är ett dåligt bad och ett vatten som inte är klart. Klart att vattnet inte går att jämföra med det som finns vid Hargebadet. Men det går att bada i och så dåligt är det inte. Många turister söker sig ut till Haga och det är inte så konstig med fem minuters gångavstånd från torget. Normalt känner jag de flesta, men vid Hagabadet räcker det att bara hälsa på varannan. Det är väldigt många som jag inte känner vid mina badbesök där ute. Någon har haft ett önskemål att det ska finnas någon typ av försäljning där ut. Som glass, dricka och kaffe. Men så finns det andra som åker dit bara för att slippa tjat från glassugna barn. Det finns alltid två sidor av saken.
En stor förändring har också skett när det gäller utsikten in mot stan från Hagabergen. Förr var det kyrkorna och vattentornet som reste sig över staden. I dag är det pågående i skolbygget i kanten av Strandparken som syns mest från badet. Det handlar om nya moderna tider. Och det är bara att hänga med. Stjernsunds slott ligger i blickfånget söder ut så det är bara att vända sig åt det hållet om det skulle vara så. Från hela länet kommer det folk och lägger i sina båtar från parkeringen vid Hagabadet. Många båtkärror blir det. En fin gratis service för alla som vill ut på Vättern. En helt annan syn än när oppositionspolitikern Johannes Kjerrström härjade i fullmäktige på 70-talet. Han hävdade att hallsbergarna kunde hålla till i ”Puttlabäcken”. Gästbåthamnar och liknande skulle inte kommunen satsa pengar på. Det var slöseri. Som tur har politikerna synsätt på saker och ting vidgatas. Askersund klarar sig inte utan sina turister till lands och sjöss.
Så såg det ut vid Hagabadet en gång i tiden
En som skrev lyriskt om Hagabadet en gång i tiden var hembygdsforskaren Joel Haugard i sin lilla bok ”Promenad i liten stad”. Lägger med hans text i bloggen.
